29 juli - Fågelmåleri

.

Jag har vernissage på Galleri R i Linköping i mitten av oktober och arbetar med både akvareller och oljemålningar, så mycket jag orkar och hinner för att det ska bli en bra utställning. Men det är som alltid mycket som pockar på min uppmärksamhet.

Jag har försiktigt öppnat min ateljé under en veckas tid och känner att jag behöver nya, mindre alster, som kan passa turister och andra besökare, så mellan varven sticker jag mellan med små akvarellmålningar av fåglar, enkelt men funtionellt inramade i A4-storlek till ett överkomligt pris. Direkt ner i påse för 1 500 kr.  

Vill man ha den här rödhaken eller blåmesen får man passa på. 

 

 

18 november - Material till tidskriften "Kungsörnen"

.
Jag har just avslutat ett ideellt uppdrag och uppfyller därmed ett löfte som jag gav en fågelvän redan för något år sedan.
Jag har nämligen levererat en artikel: "Kungsörn i Ombergsbygd", text och bild, till tidskriften KUNGSÖRNEN:s nästa nummer - 2015.

På så sätt bidrar även jag till det förnäma arbete som ordförande Claes-Göran och många andra eldsjälar jämte honom gör för att förbättra kungsörnens status i landet.

Det blir en ca tre sidor lång artikel med en handfull nya örnmålningar i akvarell, även till tidskriftens 
omslag och nedan visar jag nu en av dessa.

15 november - Bronsibis är omslag på Vingspegeln nr 3, 2015

.
Saxat ur östgötaornitolgernas eget organ Vingspegeln som jag kommer att ha fyra omslag till under året:

"Bronsibis, Plegadis falcinellus
Det första fyndet av denna art i Tåkern gjordes vid Tovören där en fågel rastade 7-11.6 (Lars Gezelius, Karl-Martin Axelsson m. fl.)".

Bronsibis efter akvarell av Gebbe Björkman

Därav orsaken till ovanstående konvolut.

Bronsibis är en art som jag en gång för ett tiotal år sedan såg vid Skänninge och ett dessutom ett flertal gånger utomlands i Europa och Asien. Den är med kommande klimatuppvärmning möjligen en häcksfågelkandidat även för vårt land i en varmare och fuktigare framtid.

19 oktober - Viktigt tema!

.
Nyss målad. Fotograferad just precis om kvällen i ateljén, mörkt vriden och ojämn i färgerna på grund av armaturbelysningen, sätter jag ändå in den direkt i min Naturliga dagbok som det senaste av mina akvarellverk. 

"Förlorade landskap I"

Jag funderar som så, att den kanske blir det första verket i en serie om förlorade landskap. Jag har tänkt på detta tema länge och det här är ett första steg som möjligen bär vidare. Återstår att se hur mycket mer det blir. Men, viktigt är det, det känner jag långt in i djupet av min själ. 
Förändringens vind blåser snålt och hårt numera över vårt ärvda landskap!

30 september - Höstdagsakvareller från Tåkernbygd

.
En ovanligt mild september avslutas med ännu en soligt bjudande höstdag, nästan med lite sommarkänsla i släpet. Fast det förstås, i går morse var gräset vitt i skuggiga lägen för första gången denna höst.
Några lövträd går mot gult, brunt och rött redan, tranorna sträcker över bygden och den första skogsmusen är fångad i garaget. 
Det går förstås aldrig att komma undan sommarens reträtt även om man kan lockas att tro så ibland sådana här vackra dagar. Solen försvinner allt tidigare bakom grannens häck och superfullmånen är stor som en apelsin borta i öster just när kvällen blånar och hösthallonen bugar tungt på tunna grenar i solens sista strålar.

En kavalkad nyliga akvareller har blivit resultatet konstligt sett den senaste tiden; skissartade landskap direkt från plats i bilen eller dikeskanten. Varsågod! Kanske vill någon till och med bjuda på verken. 
Jag har tänkt mig enkla 500 kr per styck, frakt inkluderad, precis som de är med riven kant och allt. Finns intresse så meddela mig på e-posten, först till kvarn gäller. (Tillägg den 1/10 - Alla sålda ganska omgående).

gebbe@telia.com

 1. såld

 2. såld

 3. såld

 4. såld

25 september - När vi ändå talar om böcker (se nedan) - "Korp" är på gång.

.
Boken KORP är tryckt och klar.
Inom några veckor kommer den att dyka upp i offentligt ljus.

Jag kan väl säga att jag verkligen ser fram emot, ja till och med längtar efter, utgivning och mottagande.

24 september - Pappa till ett riktigt svin

.
Jag fick på posten idag ett första exemplar av boken "GRISENS HISTORIA"av Ragnar Martin från Carlssons förlag.
Anledningen är den enkla att jag har gjort grisen på bokens omslag.
Ett "lyckligt Linderödssvin" var uppdraget från Johannes Molin som står för layouten, och jag tycker att min gris landade ganska väl mitt i omslagets grisrosa färg.
Ett litet aber bara, ingenstans står det i texten att jag är själva pappan; en tråkig miss i det hela som kanske kan åtgärdas om en ny upplaga trycks. Betalt räknar jag dock med att få förstås.

Måndagen den 5 september är jag bjuden på releaseparty i Stockholm och jag funderar på att tacka ja och representera.

7 augusti - Linderödsgrisen avancerar

.
Jag har ägnat en dag åt fortsatt bearbetning på det beställda omslaget av en Linderödsgris.
Den första skissen presenterade jag både här i min blogg och för beställaren den 31 juli och fick i princip godkänt för att gå vidare med idén.

Ett möjligt omslag kan se ut så här, men det kräver en aning bildbehandling för att få rätt vitbalans i bakgrunden. Jag har skickat en lågupplöst kopia per mejl och avvaktar nu grisens vidare öden.

4 juni - Korpbokens sista dagar

.
Jag struntar just nu i att deppa över det usla vädret. Jag har helt enkelt inte tid att skriva om eländet men jag kommer säkert att återkomma.
Just nu har jag under en tid nämligen måst krypa in i ateljéns värme för att arbeta färdigt de återstående illustrationerna till boken KORP.

Mitt mål var först att vara färdig innan konstrundan i maj men tidsupplägget sprack och nu efter en kort tids återhämtning har jag arbetat koncentrerat och febrilt för att bli färdig innan förlaget tar semester. Den här veckans slut har fungerat som deadline.

Idag har jag två bilder kvar, de två sista av sammanlagt knappt femtio och ett drygt arbete närmar sig därmed sitt slut.

Det blir en samling korpillustrationer av olika karaktär och jag visar nedan tre exempel.
Varsågoda!

3 april - Blåsippeblom

.
Jag kan bara inte att låta bli att försöka ge mig på det här med blåsippemåleri varenda eviga vår. Det är ju så otroligt vackert och samtidigt så utmanande.
Jag har sagt det förut, att det faktiskt inte går att göra blåsippans färgspektrum rättvisa i måleriet oavsett teknik och underlag och vilken nyans det än må vara i själva blomfärgen alltifrån mustigt kadmiumrött till saftigt himmelsblått eller t o m kritvitt och allt däremellan.

Det har med den för oss människor osynliga ljusvåglängden ultramarin att göra; det tror jag åtminstone alldeles bestämt, rent empiriskt utan att ur vetenskaplig aspekt säkert veta.
Det finns nämligen ett alldeles speciellt ljus i blåsippeblomningen, en nyans, en air, som lyfter skådespelet till en självlysande nivå i skogsdunklet.
I färglådan saknas pigmentet ultramarin, kunde aldrig finnas, och en målning av blåsippor tenderar därför att plattas till i färgskalan alldeles oavsett ambitioner och kunskap om lära och teknik.

Ändå dristar jag mig varje vår till att åter försöka och hur kunde jag låta bli, jag som älskar det.
Här kommer två skissartade försök i akvarell på knänära distans.

Glad Påsk förresten!

Senare tillägg:

Min trogne följare Thord Wiman har också ägnat en stunds aktivitet åt dessa fagra blå blomster. Läs Thords kommentar nedan.

26 mars - Arbetet "Korp" fortgår

.

Gårdagens beting är på plats. Varje dag en ny akvarellstudie, det är kravet för att planeringen av Göran Bergengrens bok "Korp" ska gå i lås med planerad utgivning i oktober 2015.
Jag känner mig dock inte stressad av detta. Det är ganska lagom takt. Men så klart, det finns ju så många andra måsten samtidigt ....

25 februari - Omslag

.
Det är omslag på gång, men jag avser inte vädret.

Mitt i korpboksillustrerandet lägger jag in två små andra arbeten.
Jag kommer att utföra fyra omslag till tidskriften Vingspegeln 2015 och jag har gjort det förr. Jag tror att det nu gäller årgång sex eller sju för mig totalt sett alltsedan starten med den allra första årgången någon gång på 70-talet. Nu har jag fått den äran igen genom redaktören Adam Bergner.

"Skulle du ha möjlighet att illustrera omslag till Vingspegeln 2015? På förslag från ÖgOF:s styrelse skulle då följande arter pryda omslagen på respektive nummer".

1. Kungsfågel
2. Svarthuvad mås
3. Bronsibis alt. rödhuvad dykand
4. Ej bestämt ännu. Återkommer med info om detta.

Nr 1 Kungsfågel är klar för leverans.

Arbetsuppgift nummer två gäller omslag till en deckare. Min konstnärskollega Åke Bjurhamn är också författare och han har bett mig om en gök som omslag för sin kommande nya bok. 
Kanske kan den här "galningen" vara nåt som passar?!

28 januari - En dag att göra upp räkningar

.
Jag hade tänkt börja direkt vid ankomsten till ateljén idag med att betala månadens räkningar. Men, sånt är inte vidare roligt så jag tar och skjuter på det så länge som möjligt och tar mig en tur ner mot Tåkern istället. I sinnet, men mest som försvar för flykten, intalar jag mig själv att det är nödvändigt att se till Stugan. Det är ju gubevars några dagar sedan sist.

Jag svänger ner mot Dags mosse vid den "gamla affären", numera vännen Mattias ateljé. 
Jag ser ju att det är isigt men fattar inte riktigt hur mycket. Det blir en vådligt färd med dubbfria vinterdäck och det är till slut mera tur än skicklighet att jag slipper undan utan besök i diket som på vissa platser är ordentligt djupt.

Allt är dock bra vid Stugan. Krukorna med kryddväxter som står för vinterförvaring i fönstren är hårdfrusna men friskt gröna.
Hemfärden går den tryggare vägen ut mot Väversunda.

Nu är jag hemma igen, i verkstaden, och ser att jag har fått en ny inbjudan på Facebook om "kedjekonst". Denna gång är det vännen Ana Marija Jevtic som initierat min medverkan. Okej då tänker jag, jag kör ett varv till och serien kommer att se ut så här, se nedan. Men, jag gör inget nytt den här gången utan letar "skåpmat" som kanske varit med i min blogg tidigare. 
Efter detta har jag gjort mitt i sammanhanget.

Aftonsträck

Vinterskog

Från Kapadokien

Vildanemon

Trastsångare

Nej, nu kommer jag inte undan längre. Dags att göra upp räkningen.

21 januari - Utmaning

.
På Facebook florerar hela tiden mängder av utmaningar och erbjudanden.
Den senaste tiden har någon driftig medlem hittat på en ny konstnärligt aktivitet som sprider sig som en löpeld genom nätverket.
Det finns några olika varianter på samma tema och jag fick häromdagen just en sådan inbjudan från konstnärskollegan Åke Bjurhamn i Norrköping, nämligen att deltaga i ett fritt konstprojekt i mån av lust och tid.

Så här lät förslaget:

"Kedjekonst: konst att uppmärksammas
för en större publik. Åke Bjurhamn 
har bett mig att i fem dagar placera ett arbete
på Facebook och bjuda in andra konstnärer att göra det samma."

Jag har skjutit på det hela över helgen, eftersom tiden blev knapp i fredags när jag mottog meddelandet och igår hade jag knappast lust. Jag letade i och för sig lite i mina gömmor men hittade inget som passade, tyckte jag. Istället drog jag ut i naturen tillsammans med Lars och Christer, till skogsbetesmarkerna runt Skorperyd, en av Christers ögonstenar, som han en tid velat visa oss.

Jag knäppte lite foton av eventet och idag har jag kollat på bilderna i min dator och suttit här en stund, inomhus alltså, och skissat direkt från bildskärmen, i stora enkla drag bara.
Jag har förenklat och gjort om, både renodlat och stökat till och framför allt jobbat med alternativ ljussättning i bilderna. 

Jag har gjort hela fyra snabba skisser under dagens lopp eftersom jag vill vara ute i förtid när jag nu har gått in i projektet och lovat presentera fem bilder under lika många dagar. Det måste bli så eftersom både kommande fredag och lördag-söndag försvinner till annat göra - bouleseriespel i Veteran-ettan i Växjö t ex.

Så här långt har jag hunnit, en har jag kvar.

15 december - Fyra små akvarellstudier

v.
Jag bjuder på en sen möjlighet inför julen att komma över en liten fågelstudie i akvarellteknik till ett mycket överkomligt pris. Lämplig julklapp!
Bilderna är stilfullt men enkelt inramade i storleken 26,5 x 20,5 cm.
Priset är 1 000 kr exklusive eventuell frakt. Passa på!.

Obs att färgåtergivning inte är perfekt, verkligheten är bättre!

Blåmes 1 000:- Såld

Domherre 1 000:- Såld

Rödhake 1 000:- Såld

Sädesärla 1 000:- Såld

Intresset var stort. Alla fyra akvarellerna såldes inom någon timma efter presentationen.

18 november - Korpstudier

.
Inför ett troligt större arbetsuppdrag har jag sedan några dagar tillbaka börjat skissa korpar. Jag är i startgroparna men inte så mycket längre i ett just påbörjat långlopp och målet jag har i det här arbetet tänker jag mig som svartvita bilder byggda på en ganska fri blyertsteckning med tusch som förstärkning av korpens svärta vid behov och av olika grad.

I det första skedet där jag nu befinner mig gäller det att släppa låsningar och "fördomar". Det finns mängder av foton på korpar att studera, både egna och andras men jag planerar också direkta studier på levande fåglar i hägn.
Allt detta kommer att utgöra en stabil bas, en " stensatt torpargrund", så att jag som konstnär kan ta projektet ett steg längre än till det redan givna och förtänkta.
Alltså försöker jag nu lära mig allt om fågelns anatomi och formspråk upp till en trygghetsnivå där jag känner mig hemma att experimentera i allt vidare cirklar och förhoppningsvis slutgiltigt finna ett alldeles eget uttryck som ska genomsyra hela den kommande sviten av korpbilder.

Det är ett spännande uppdrag och jag känner ett sug och en lust av utmaningen och denna fantastiska fågel är självklart värd all ansträngning.

6 november - Snö och akvarellstudier

.
Årets första snö faller utanför ateljéfönstren. Gustaf Adolfs flagga står rakt ut i ostvinden och flingorna yr.

I år känner jag mig vältajmad med väderleken. Igår blev nämligen det allra sista färdigt i trädgården: allt löv och ris är klippt och hopräfsat och nedkört till återvinningen, krukväxterna är intagna i ateljén, potatislandet har Ulla grävt, förrådet är nystädat och återfyllt med trädgårdsmöbler och blomlådor och rabatterna är vackert täckta med svart barkmull.
Inte nog så, igår kväll kom vinterdäcken på ungefär samtidigt med den första aningen av blöta snöflingor i regnet. Inte undra på att jag är ganska nöjd idag.

Avkopplad och varm inombords får jag lust till några små akvarellstudier, så jag sätter mig att bläddra i mina skissblock och lägger upp några små fågelteckningar som jag tycker passar med säsongen.
Fast ska jag vara ärlig så började jag detta lilla projekt redan igår. Suget fanns på plats när dagen skumnade.

Större hackspett

Talltita

Skata

Ormvråk

19 september - Skåpmat

.
Jag bläddrar lite i mitt digitala bildförråd och finner ett något suddigt foto av en akvarell som jag har gjort. Den hänger hemma hos min svåger och svägerska i Västerås och de köpte den på en utställning för ungefär trettio år sedan.

Beskuren, med glasreflexer och något suddig, känner jag ändå stolthet över den här gamla akvarellen. 

När jag ser den minns jag tillfället och känslan och jag känner att jag är ganska stolt över den här målningen. Där var jag allt ute lite "före min tid", tycker jag själv. Jag menar, att det verkligen känns att den håller än idag.

Målningen är från trakten mellan Skänninge och Mjölby och visar som synes gammeldags höhässjor som redan då var väldigt ovanliga och därför fångade min uppmärksamhet.

30 april - Näbbigt värre

.
För många år sedan köpte jag en snidad och målad träfågel, en salskrake, av konstnären Billy Hellsten.
Han var en av de första i Sverige som återupptog och förädlade det gamla hantverket att tälja vettar, d v s "lockänder" för jaktbruk.
Nu gör Billy i och för sig aldrig de här fåglarna för bruk ute i det fria fastän mera för spiselkransen som prydnad och konst och förebilden är USA och Kanada, där denna konstart alltid har varit stor och omtyckt.
Idag har det här med att tälja träfåglar blivit en allmän hantverksform. I stort sett i varje inredningsaffär kan man idag inhandla träfåglar av allehanda slag och kvalitet, ofta asiatiskt masstillverkade, men även många mera seriösa och kunniga "naturkonstnärer" har också detta i sitt utbud.
Men som sagt, Billy Hellsten var en av de första, om inte allra först.

Jag var på hugget alltså och inköpte den här salskraken redan på 80-talet i ett galleri i Falkenberg, tror jag, och den har varit en härlig prydnad i min ateljé alltsedan dess. Den har lockat till kommentarer, frågor om förvärv och ganska ofta har den utsatts för taktila eskapader.

För över ett år sedan blev frestelsen för stor för ett barn på besök, som önskade klappa fågeln och till och med hålla den i famnen. 
Salskraken är av massivt lindträ och väger mer än man kan tro, och slät och hal är den nog också, så den damp i golvet med en smäll, med näbben före!

Därefter såg min vackra salskrake bedrövlig ut ända tills i höstas, då Billy besökte mig i min ateljé.

- Den där kan jag nog laga, sa Billy, och tog med fågeln hem till Floda i Västergötland.

Sen kom ett paket tillbaka med en lagad salskrake. Och numera är den åter en prydnad på plats i min ateljé.

Nu har jag återgäldat Billys vänlighet. Jag har också gjort en salskrake, en akvarell. Den tänker jag överraska honom med i ett paket som tack för hjälpen. Så kan det gå till oss konstnärer emellan, visst är det skönt!

Senare tillägg:
Min trogne bloggläsare Thord Wiman har lämnat en härlig kommentar till denna historia.  Han berättar på sitt eget underfundiga sätt om sitt första möte med denna vackra and vid Tåkern
Välkommen att läsa i kommentarerna nedan!

29 april - Att avsluta ett jobb

.
Det är inte alltid man avslutar ett påbörjat jobb. När det gäller måleri, konst alltså, är det mycket man ratar och slänger på vägen. Som tur är!

När jag letade efter små skisser häromdagen, vilka jag har liggande lite överallt i ateljén, för att se om där fanns något värt att lämna vidare till inramning inför Konstrundan som närmar sig med stormsteg, påträffade jag bland mycket annat en halvfärdig skiss från ett höstlikt Tåkern.

Den där! tänkte jag, kanske går att göra något mera av. Jag ger den en chans så får jag se hur det slutar - i papperskorgen eller i ram. 
Ja, jag vet inte säkert än. Jag låter den ligga till sig några dagar ytterligare, nu när jag ändå har avslutat jobbet, men jag tror nog att den kommer att få leva vidare.