fredag 30 april 2021

30 maj - Jag ställer in på söndag

Med anledning av det mycket allvarliga Coronaläget i Östergötland och med hänvisning till regionens rekommendationer om 

Personlig Lockdown

har jag tagit beslut om att ställa in möjligheten till besök i Ateljé Gebbe nu på söndag den 2 maj och tills vidare.

Var rädda om er!

torsdag 29 april 2021

29 - En dag med förhinder

Jag skulle ha opererat mitt vänsteröga för grå starr idag med allt vad det innebär. Klockan 11.15 var det bokat i Jönköping. Klockan 8.30 fick jag samtal i mobilen med besked om att läkaren drabbats av en olycka på väg till kliniken och möjligen hade brutit något i handen.  

Jag tänkte en stund tanken att det fanns en mening med det skedda, att mina kval om att hinna med allt återstående måleri inför Konstrundan som närmar sig hotfullt snabbt, hade fått gehör i etern. Men, så tänkte jag lite längre, att det nog är väldigt egoistiskt att tänka att lösningen för mig skulle drabba en person i motsatt ände. Så nu har jag släppt fatalismen för den här gången.

Kliniken kommer att återkomma skyndsamt har man lovat, bara så ni vet. Hoppas nu att läkaren inte har drabbats för svårt.

Det blev tid över för en oplanerad tur till Omberg med ramslöksplock samt ytterligare en liten sväng till Röks handel för en fikapaus.


Nagelört.

Och nu har jag kommit fram till meningen med detta skriveri. Rabatten utanför affären var verkligen helt vit av blommande nagelört. Det är en blomma av minimal storlek men mängden avgör till dess fördel. En av vår sötaste små vårblommor är den men namnets urprung har jag inte fått kläm på, där finns flera förslag att luta sig mot.








Dvärgvårlök.

Ett par tussar av den mindre vanliga dvärgvårlöken växte också där mitt i det vita. Jag fastnade en stund vid den oskötta rabattens sparsmakade skönhet, lutande mig djupt, skärskådande och därmed förorsakande viss undran om tillståndet. Det är sådant jag bjuder på - liksom kaffet den här gången.

Senare tillägg: Thomas har kommenterat mitt skriveri på FB. Han berättar om en bonad han minns från sitt barndomshem och fann därefter en fortsättning. Här är länken till bloggen Ölandsvindar

länk

måndag 26 april 2021

26 april - Igår hade jag söndagsöppet

Det blev ganska magert med besökare igår under mitt söndagsöppet. Coronan är en trolig anledning till att inte mer än runt tio personer  kom till min ateljé. Jag måste inse att jag får vara nöjd med färre och visa respekt för pandemin, men visst känns det lite motigt när man ändå anstränger sig, kostar på och verkligen gör det så pandemisäkert som det bara går dessa tider. De som var här gladde mig desto mer och fick extra varm ombonad med kaffe och samtalen blev omfattande, djupa och väldigt trevliga.

Jag fick därmed också en ganska full arbetsdag med måleri inför Konstrundan om några veckor. Det känns bra det, allt närmar sig nämligen med stormsteg och för att orka tar jag numera en dag i sänder.

Gräsmattan på baksidan av min atelje försöker jag återigen omvandla till en annan ordning. Jag kommer i år att motsätta mig mera bestämt gängse gräsklippning och eventuell gödsling från hyresvärden Ödeshögs kommun och ambitionen är fortfarande att detta skall få bli en liten miniäng för naturens och pedagogikens skull. 

En skylt berättar kortfattat om mitt lilla projekt och uppdatering av funna växter gör jag kontinuerligt.

Jag visade en av gästerna, min syssling Tomas, vad jag avsåg med ängen. När han fick se de illblått lysande små luddveronikorna kom han med en härlig metafor.

- Oj, det är som att titta in i ögonen på en Husky!

söndag 25 april 2021

25 april - Det aktuella väderläget

Ett högtryck trycker ut luftmassa från sitt centrum och ett lågtryck suger på motsatt sätt in luftmassa mot sitt centrum. Med jordens rotation inblandad ger detta upphov till att vindarna vrider sig medurs respektive moturs runt dessa centra på norra halvklotet.

torsdag 22 april 2021

22 april - Återkommande frågor om natur

Jag får många frågor om natur. Det är jag väldigt glad och stolt över. Många gånger kan jag också hjälpa till med bra och rätta svar och på så sätt hjälpa till med viktiga steg framåt i naturkunskap. Sånt gör mig extra glad.

Även i nätets alla forum ställs oerhört många frågor om natur. Även där är jag med ibland och hjälper till och jag ställer själv också egna frågor om ting jag inte är bekant med. På till exempel Facebook finns många grupper med fantastisk gemensam förmåga att lotsa den naturintresserade rätt. Det är en verkligt levande och ständigt uppdaterad uppslagsbok. Wikipedia är en annan.

Jag har noterat att många frågor upprepas. Förstås. Ibland blir människor irriterade över upprepningens vardag och tänker inte på att frågan är ny för varje person som ställer den trots vad som presenterats tidigare. Tålamod är ett måste i sammanhanget.

Inom skilda ordningar och familjer är det vissa arter som jag har noterat vara oftare efterfrågade än andra. Många exempel finns naturligtvis men jag har valt tre sådana.

1. Tibast

När tibast blommar på bar kvist tidigt om våren strax efter snösmältning väcker den berättigad beundran och nyfikenhet. Alltid i svar om denna vackra buske kommer dess giftighet dessvärre också på tal, det och den underbara doften. I min hembygd är den ofta upplevd på Omberg.

2. Nötväcka


Jag har en sorgligt uppstoppad nötväcka på väggen i ateljén. Ett fönsterfall.

Nötväckan har ett läte som sticker ut mer än andra. Det beskrivs som högljutt ropande, rullande, visslande och oftast ser man aldrig gynnaren. Redan innan frågan är färdigställd har jag arten i beredskap och oftast är jag rätt ute. Nötväckan är en mycket allmän fågel både i trädgårdar och i skog och hagar. Då den är vanlig och alltid lika ljudligt högljudd är det inte underligt att folk funderar.

3. Fjädermott 

Hur kan fjädermott över huvud taget flyga kan man ju undra, utrustade som de är med dessa märkliga vingar. Men, flyger gör de alldeles utmärkt.

Under våren och sommaren dyker denna lilla fjäril upp. Av fjädermott finns många arter men de ser alla lika märkliga ut med sina smala dubbla vingar som gör att de i vilande läge ser ut som ett kors eller ett T. Man undar vad det är, en liten robot eller vadå?

onsdag 21 april 2021

21 april - Ateljé Gebbe är öppet för besök

Nu på söndag, 25 april kl 11 - 16, öppnar jag för besök i min ateljé. Även den 2 maj återkommer jag med samma erbjudande. Och den 13 - 16 maj öppnar vi så årets konstrunda KONST RUNT OMBERG. Mer info om detta finner du i spalten till höger.

Jag har gott om utrymme i olika rum och kan ta emot upp till nio personer samtidigt och jag utgår ifrån att det kommer att bli tillräckligt luftigt och tryggt. Skulle det mot förmodan bli en ordentlig kö får man acceptera en stunds väntan, ty vi gör det hela omtänksamt och ansvarsfullt tillsammans. 

Det kommer att bli så bra, jag lovar! Ta en paus i livet och kom hit. Vi tar en kopp kaffe, samtalar och du kan kika runt på allt som händer och faktiskt få med dig något hem om du känner dig sugen.

Skulle du vilja komma en annan tid så går också det bra. Ring först 070 6781721 och boka tid eller sänd iväg en beställning via min fina hemsida - www.gebbe.se

Välkommen!

21 april - Det sorgligt återkommande vårtecknet

Knappt hann vi glädja oss åt det första tecknet på att igelkotten/igelkottarna i vår trädgård har vaknat efter vinterdvalan ... 

...förrän den första låg trafikdödad på genomfarten i Ödeshög ...

... och lika oförståeligt är det för mig varje gång att man kan missa att upptäcka detta sävliga djur och undvika kollision inom femtioskyltarnas begränsande framfart. 

söndag 18 april 2021

18 april - Östgötaslätten randas

Nu är den tid då Östgötaslätten randas. Allt höstvetet och ofta även vallen vältas med tunga maskiner och breda redskap. Målet med arbetet är att trycka ner alla stenar som tjälen pressat upp under vinter och tidig vår, så att dessa inte skall ställa till med problem under kommande skörd med tröska och slåtterbalk. Nästan ingen åker slipper undan denna process i den jordbruksmässigt så väl förvaltade östgötamyllan.


Östgötaslätten randas.

Jag kan förstå det hela, det rationella och ekonomiska ansvar som duktiga lantbrukare tar för ett välskött jordbruk i den kornbod som Östergötland är. Det är också ett val vi alla bär ansvar för - de som arbetar med jorden, de som tar hand om och förädlar produkterna och slutligen vi konsumenter. Vi vill ju alla ha mat i mängd och av god kvalitet och dessutom till ett så lågt pris som möjligt, vilket allt förutsätter rationellt bruk. Är det inte så de flesta av oss ser på matproduktionens villkor?

Ändå gråter jag varje april när jag ser alla dessa traktorer med sina ofantliga järnrullar dundra fram över jorden och grödan.

Undrar du varför? 

Just i dessa dagar mot mitten av april, när vältverksamheten äger rum över hela slätten, har tofsvipor och sånglärkor nämligen just lagt sin kull av ägg i ett rede gömt i brodden. De har inte en chans att komma undan. Allt, ägg och ungar, blir obönhörligt krossat till mos. I en tid som var, när man vältade med små redskap eller helt enkelt bara sladdade åkrarna och handplockade sten, blev det ändå vissa glipor i verksamheten. Men idag kommer absolut ingenting undan och många gånger, precis som i bilden ovan har jag noterat att man i ivern och medan man ändå håller på, tar även vändtegar, kanter och till och med åkervägsrenar av bara farten.

Jag bokstavligen skällde ut en person som vältade ut över hela åkervägen vid Kälkesta Gård vid Tåkern för något år sedan. Hela vägrenens gräsbård och grusvägens mittsträng av maskros åkte med och just där fanns den enda möjligheten för lärkorna att försöka få fram sin kull.

- Du får tala med bonden själv, sa han på knackig polsksvenska, men insåg faktiskt vad jag menade när jag lekte flygande fågel och visslade lärka och lovade, som jag förstod det, att göra annorlunda nästa gång.

Det finns de som undrar varför alla våra jordbruksfåglar har minskat så drastiskt och fortsätter i samma riktning nedåt. Jag undrar inte!

När vi kom till Ödeshög i början av 1970 talet fanns fortfarande flera häckande storspovar i bygden, inte så allmänt som jag minns min barndoms Östgötaslätt, där storspovar spelade överallt, men åtminstone här och där. Idag är de alla borta! Samma väg tar populationerna av både lärkor och tofsvipor. Snart är allt detta endast historia. Jag överdriver inte. Det är faktiskt rena fakta och finns att läsa om och ta del av för den som vill och orkar, i flera rapporter. Och för alla i min egen ålder finns allt upplevt empiriskt både med öron och ögon.

Fåglarna i jordbruksbygd har det således inte lätt och mitt i allt resonemang om monokulturer, jordbruksgifter, torrläggningar, rationaliseringar och ökad vallodling med tidiga ensilageskördar, är den moderna jordbruksvältens skada  till synes ganska marginell. Men jag gråter ändå, ty den utgör på något sätt det sista onödiga dråpslaget och vältandet borde kunna utföras ett par veckor tidigare, innan fåglarna har lagt ägg, menar jag.

Är problemet brist på kunskap och kännedom går det ju att ändra på och jag ville önska att jordbruksverket och SLU gav nya direktiv till lantbrukarna för ökad hänsyn.

Under min anmälan av detta skriveri på FB påtalade vännen Frank möjligheten med "Lärkrutor". Det är förstås lämpligt att jag lägger in en länk till detta värdefulla projekt för att skydda åkermarksfåglar.

Lärkrutor

fredag 16 april 2021

16 april - Vårinventering

I mitt åtagande att för privat kunds räkning inventera en lantlig gård i Ödeshög på växter, ägnade jag en timme idag åt en första vårkoll efter de tidigast blommande växterna. Somt blommar nu och försvinner redan om någon vecka, så det gäller att vara på för att få med också dessa primörer.

Inga stora sällsyntheter fanns på plats men jag hittade flera sköna blomster likväl. Nämnas kan de tidigt blommande små veronikorna: glansveronika, skuggveronika, murgrönsveronika och åkerveronika. Nagelörten blommande fint på barlagda tuvor och där fann jag även, något överraskande, några grusbräckor i knopp.

Numera vid botaniska inventeringar räknar man även in naturaliserade trädgårdsrymlingar. Runt om i fastigheten växte fantastiska bestånd av lökväxter. Dominerade gjorde: vårstjärna, rysk blåstjärna och porslinshyacint.


Vårstjärnor, ryska blåstjärnor och porslinshyacinter i härlig blandning.

Under den här asken levde trädgårdsrymlingarna flott och gott. "Scilla" brukar bli det lite felaktiga namnet man ger alla dessa blå och vita vårblomster som samlingsnamn. Men här finns egentligen en snårig namndjungel och ett flertal hybrider dessutom, att utreda för den som tar sig tid och har lust.

onsdag 14 april 2021

14 mars - Akvarellarbete

Visst är det gediget arbete, men lika mycket intuitiv lek och experimentlusta, att måla akvarell. Ett problem jag har dock, är att jag ibland inte låter det gå så hela vägen i mål, utan börjar dutta och gnutta så att den fina klara helheten kan gå förlorad. Flera verk har jag alltid på gång samtidigt och så fort jag känner minsta tvekan om att fortsätta går jag över till en ny, lockande akvarellpannå.

Arbete idag den 14 april med "En höstpromenad". Allt medan solen lyser in genom mitt ateljéfönster denna dag, när jag nyss har sett min första sädesärla för året på gräsmattan utanför.


Någon timme senare.

söndag 11 april 2021

11 april - Årstiders möte i ateljén

Ute faller snön tung och tät medan jag sitter vid min pulpet och målar akvareller. Som alltid utgår jag från mitt gedigna underlag inför uppdrag. Allt jag behöver finns redan i överflöd i form av skisser, direkta studier, foton och drömda idéer. Jag sovrar och provar, komponerar och förändrar. På så sätt kommer jag att arbeta fram ett antal olika motiv, anlagda med rått manér i stående format, storlek 37 x 53 cm, på Arches 600 grams grovt grängade akvarellpapper, där årstider blir den minsta gemensamma nämnaren. 


Årstiders möte i Ateljé Gebbe 11 april 2021.

Mitt mål är att ha upp emot tio färdiga konstverk till juni månads mitt, där uppdraget redan är bokat - En sommarutställning i Sankt Lars kyrka i Linköping.

Mellan nu och då kommer vår konstrunda 2021 också gå av stapeln på något sätt och i ännu delvis obestämd form och storlek på grund av pandemin. 

Härmed kan jag komma att få problem med logistik och produktion. Kanske får jag dubblera de här påbörjade verken och hålla i avhämtning vid eventuell försäljning under maj månad. Men detta är ju förstås än bara en hypotetisk och säkert för allmänheten ointressant fråga, så den glömmer vi.

Nu skapar jag!

11 april - Dagens maskros så annorlunda gårdagens

Jag kunde inte låta bli att gå ut i det ymniga snöslasket för att försöka leta upp gårdagens första blommande maskros, så annorlunda mot dagens men ändå densamma. 


Det är spännade med vädrets spännvidd i vårt härliga land. Jämför gärna med bilden från igår.

lördag 10 april 2021

10 april - Årets första maskros

Idag har jag planterat penséer och min fingrar värker valhänt av kylan. Violer är ändå tåliga och blir det nu snö imorgon såsom utlovat/hotat tror jag att de ändå kommer att resa sig igen, tuffingarna..

Vid ateljéns södra husvägg blommar idag min första ogräsmamaskros för året; ett alltid lika välkommet vårtecken och en påminnelse om hur vacker denna blomma egentligen är.

För er alla, mera nördigt lagda, naturskådare finns möjlighet att berätta för mig vilka andra växter ni kan finna i bilden. Jag ser på rak arm ytterligare tre, finns där möjligen ännu fler och vilka är de?

Sänd mig ett meddelande till: gebbe@telia.com

tisdag 6 april 2021

6 april - Kalla vårdagar är också vårdagar

Det har varit en vinterbister vecka igen, med snöfall här och där och temperatur ofta under nollan. Men vi har varit ute varenda dag och träffat våra barn och barnbarn till grillfest, påskbord och naturlek på Omberg och vid Tåkern. Det har varit väldigt mysigt och trevligt och trots vädret märker man från dag till dag hur våren gör stadiga framsteg och jag ges därmed svar på sägen, att våren aldrig väntar, den består inte bara av vackra dagar så det gäller att passa på så att man inte längtar för länge. Snart nog är den förbi.

Idag, under vår promenad på Omberg, noterade vi trastar av många arter och från trädtopparna brusade det av samlad sång. Gröngölingen ropade hela vägen och rödhakar fanns överallt. En ren liten flock av järnsparvar flög upp från grusvägen framför våra steg och tranorna, paret med det märkliga biotopvalet, en beteshage mitt i det mest turistiska, var på plats i år igen.












Det finns en kommentar från Gunnel om järnsparven. Se nedan.

I det fuktigt skuggade diket blommade gullpudra.

På de torra vägslänterna lyste det blått från ruggar av buskviol.

Och på de få dagarna sen senast, då jag fann gulsippor i tidig knopp, har de första nu börjat blomma. Men för gullvivan dröjer det ännu en vecka, men knappast mer.

Vid Höjekröken upp till Omberg står alltid bilar parkerade, ty där pågår nu och ett par veckor framåt, plockning av ramslöksblad. Många är lyckliga och glada däröver ...

Vi också, men vi har våra alldeles egna ställen på berget. Idag blev det vid hemkomsten nygjort aromsmör till en fantastisk entrecote på välhängt mörkt kravkött. En lyx förstås som var årets egna matevent all time high!

torsdag 1 april 2021

1 april - Söndagsöppet i ateljén

Hej alla mina vänner. Jag vill påminna om att jag är på plats i min ateljé även kommande söndag, den 4 april. Mellan kl 11 - 16 finns jag här för möten på olika plan. Jag hoppas att ni tar chansen under dessa annorlunda covidtider, det är tufft och besvärligt för oss alla, men jag försöker i alla fall bjuda till - och in! 

Varmt välkomna - jag håller det Covidsäkert!

1 april - Stucket som hugget

Första sprutan Covid är klar. Jag bokade plats i Linköping igår och redan idag på morgonen fick jag tid i Missionskyrkan där det gick snabbt och smidigt. Efteråt fick man på köpet dessutom en stunds stilla ro och filosoferande i kyrksalen som fungerade som återhämtningsrum. Det känns väldigt skönt så här långt och nu hoppas jag bara att hustru Ulla får sin dos i snar anslutning till min.


Därmed har jag redogjort färdigt för detta event.

*

Inatt kom rödhakarna. Ja, jag vågar faktist vara så precis även om någon säkert har skäl att invända däremot. I förrgår fanns ingen rödhake att höra då jag vandrade runt vid Höje på Omberg i min jakt på körsbärsfuksar och igår var det säkert stiltje i leden eftersom regnet var kallt och tätt men idag satt de överallt och sjöng i kratt och buskar på berget.

Flockar av flyttande rödhakar måste ha landat vid första gryningsljuset i morse efter ett nattpass från någonstans i Mellaneuropa. Det är så det går till, en etapp i mörker på kanske femtio mil och sen någon dags vila innan nästa delresa går vidare norröver. Under tiderna av rast och födosök, har rödhaken den trevliga vanan att sjunga. Jag minns en gång för ett par år sedan efter ett massivt nedfall av fåglar i ottan att hela vår trädgård var full av sjungande, hoppande, ätande och vilande rödhakar.

Kommentar se nedan:

Jag for till Omberg idag för att det var dags för mig att överlämna mitt omfattande illustrationsarbete om Istidens Omberg, vilket jag har berättat om tidigare. De sista decenniernas tekniska utveckling märktes minsann även vid detta tillfälle. 

Louise från Sveaskog tog tacksamt emot hela mitt tunga arbete som med råge rymdes i denna pyttelilla "sticka". Den digitala revolutionen är verkligen svindlande på alla plan. Nu går arbetet vidare utan mig med layout och tryckning och vi hoppas alla inblandade, att den renoverade Istidsstigen skall kunna presenteras och invigas även en smula officiellt senare under våren. Till detta ber jag att få återkomma. 

I dagens Covisläge är ju ingenting hugget i sten.

Kommentar:

Rödhaken är min absoluta älsklingsfågel. I hög grad beror det på hur dess goda vilja och ömmande hjärta avspeglas i kristna legender och i folklore. Men även i hög grad därför att rödhaken har "magnetiskt sinne" som leder till utmärkt navigation mellan det-och-det. Hade det varit fråga om en människa, så hade möjligen dess beteende till det yttre påmint om "kalkylerande" (ett bättre ord än "beräknande", dock synonymt) - men alltihop hade handlat om en häpnadsväckande extraordinär predestinerad gåva...

Gunnel

Jo Gunnel ... i likhet med de flesta fåglar har rödhaken ett magnetiskt sinne. Senare tids forskning, bl a av lundaforskaren Rachel Moheim, indikerar att det troligen sitter i ögat som någon slags "ny" sinnescell i paritet med tappar och stavar, vilken reagerar på jordens magnetfält så, att fågeln faktiskt ser magnetiska fältlinjer och rikning mot polerna möjligen som ett slags ljus. Framtiden kommer att berätta. Det finns så mycket vi inte vet, men anar ...

Hej Gebbe! 

Nu blir detta mycket intressant! Snälla, berätta mer, om möjligt! Berätta om jordens magnetfält och fågelns öga, lundaforskaren och var du hämtat denna spännande information. Finns lundaforskningen som en elektronisk artikel som du kanske kan länka till? Det börjar bli lika intressant som det mest spännande och stimulerande som finns, dvs. rymden, universum, planeter, stjärnor, T Brahe, J Kepler, G Galileo etc. Är idel öra! 

Mvh G.

Här är länk till kortartikel/Gebbe:

Forskning och Framsteg