Vid den lilla klippstaden Göreme i Kapadokien, mitt inne i Turkiets väldiga landmassa, har högslätten mer än tusen meter över havet som skapades av tre vulkaner vilka var aktiva för miljontals år sedan, långsamt och tålmodigt eroderats av Kizirhmak, den "Röda floden", Turkiets längsta flod som mynnar i Svarta havet och som rinner genom landskapet och staden Avanos i vår närhet, varvid en sänka har bildats mitt på högplatån. Det är detta sönderbrutna och märkligt slipade landskap som idag kallas Kapadokien.
Kapadokien är ett unikt område av högsta dignitet på Världsarvslistan och det var hit vår Turkietresa gick.
En av de gamla vulkanerna som reser sig över högslätten är Erciyas Dagi, slocknad sedan länge, men dess utspydda material i form av hundratals meter tjocka lager av tuff, aska och basalt utgör själva grunden för det fantastiska landskapet Kapadokien i Turkiet.
Kizirhmak, "Röda floden", rinner genom staden Avanos
En skylt meddelar: "Mata gärna duvorna". Bredvid den finns en fröautomat, där man kan stoppa i en turkisk lira och få ut en handfull vete och majs. Ett tjugotal duvor pickar efter frön och utslängda vetebullar i den dammtorra sluttningen och luften runt omkring oss fylls av det hårda fladdret från flockar av flygande duvor.
Vi står på randen till en eroderad dal. I väster övergår sänkan i en höjd och vidare till ett spetsigt litet berg, som är perforerat av fönstergluggar och nischer.Vår guide Tamer berättar för oss varför skylten har detta märkliga budskap och sen visar han med en svepande armrörelse ut över dalen:
- Detta är Duvdalen.
Hemma vid datorn letar jag nu efter uppgifter om tamduvans ursprung och historia.
"Lertavlor från Mesopotamien och hieroglyfer från forna Egypten berättar om någon form av domesticerade klippduvor, "tamduvor", redan för 5 000 år sedan och arten har därmed en lång historia parallell med människan"
"Tamduvan är en domesticerad form av den vilda Klippduvan, Columba livia, och finns idag som introducerad i flera världsdelar. Till Amerika kom den t ex redan på 1600-talet"
"Klippduvan är antagligen ursprunglig i sin vilda form i södra och möjligen även i västra Europa, samt i Nordafrika, Mindre Asien och österut in i Asien".
"Genom systematisk avel under lång tid har tamduvan utvecklats till mängder av varianter"
"Anledningen till tämjandet av den vilda klippduvan sägs vara att man ursprungligen ville få tillgång till färskt kött samt att hålla den som husdjur för sin skönhet. Senare har tamduvan använts som brevduva och under de senaste två stora världskrigen fick den som sådan en mycket stor betydelse".
"Mängder av tamduvor har under årens lopp sluppit fria varvid många av dem har återtagit sina gamla habitat i klippig terräng och där parat sig med sina vilda släktingar klippduvorna så att en blandad population har skapats. Vad som är vad i frågan tamduva/klippduva är inte alltid lätt att avgöra i fält. Uppskattningsvis cirka 25 miljoner tamduvor lever i dag runt om i världen som förvildade, människohållna eller som stadsduvor".
Tamduvor, Columba livia domestica.
Man förstår alltså att den domesticerade och förädlade tamduvan har varit en väldigt viktig fågel för oss människor under historien lopp, och ändå är där något, som jag inte finner i litteraturen; en viktig sak som Tamer berättade om där på kanten till Duvdalen. Någonting saknas i beskrivningen. Det finns nämligen en obeskriven koppling till den för oss egendomliga uppmaningen - "Mata gärna duvorna".
Det var i de här områdena i centrala Mindre Asien som de gamla stora kulturerna möttes, skapades och ersatte varandra. På de här slätterna i Turkiet växte vildvetet och här fanns förutsättningarna för de första försöken till jordbruk. Det här landskapet, säger forskarna, är den moderna människans vagga och i fortsättningen, hela Västvärldens ursprung.
Anatolien - Ana Dolu - ungefär: "Allas moder" (enligt Tamers förklaring).
Klippduva eller vildformad tamduva.
Har tamduvan eller den ursprungliga klippduvan en roll i allt detta? Ja möjligen! Det antyds åtminstone av vår guide Tamer när han fortsätter sin berättelse om duvorna i Duvdalen även om han själv inte drar lika stora växlar som jag nu tänker göra.
- Jorden häromkring består av vulkaniskt material, mest av tuff, berättar Tamer, och den är inte så bördig. Men man fann på råd, fortsätter han. Se er omkring! Överallt finns det små öppna gluggar karvade i den mjuka kalkstenen, ibland bara just så eller ibland i form av nästan helt igenmurade öppningar till antika klippbostäder. Allt detta gjordes för duvornas skull och så har man gjort sen urminnes tider här i Kapadokien.
Gamla bostäder har blivit igenmurade och duvslag har skapats. Varje år samlade man in duvguano för jordbrukets räkning.
Det är gamla duvslag ni ser och man gjorde detta inte främst för duvköttets skull som de flesta kanske tror, utan för duvspillningen. Den var extremt värdefull för jordbruket här upp på högstäppen. Utan duvskit att blanda upp den torftiga mullen med blev det helt enkelt ingen skörd.
Det är faktiskt så, berättar Tamer, att det är tack vare duvorna som jordbruket blomstrade här. Därför är vi rädda om duvorna och stolta över dem.
Jag kan inte låta bli att här dra parallellen till guanon som hämtades hem i skonare och fregatter från Peru för några sekler sedan. Hur mångmetertjocka lagar av skarvskit på andra sidan jordklotet lade grunden för det moderna jordbrukets framväxt i Europa inklusive Sverige och till och med låg till grund för själva Göta Kanals byggande i mitt eget landskap.
Klippduvor/tamduvor i Duvdalen i Kapadokien.
Ingenstans i litteraturen finner jag emellertid några uppgifter om samspelet klippduva/tamduva och människans ursprungliga jordbruk. Men vår guide veta att berätta. Och jag tror att han kan ha rätt. Nu, hemma igen med lite distans, känner jag att tanken svindlar inför tänkbara möjligheter och spekulationer.
Är det helt enkelt så att klippduvan domesticerades en gång för flera tusen år sedan här i Mindre Asien för att underlätta insamlingen av duvguano till de första arkaiska jordbruken. Skulle det vara så, vilket jag inte finner vara orealistiskt, är vi stort tack skyldiga klippduvornas avgörande betydelse för hela vår kulturs framväxt..
Med det tänkandet blir allt plötsligt rimligt förklarat. Varför skulle man annars tämja duvor?!
En sak är säker! Jag kommer efter detta att se annorlunda på och tycka bättre om alla tamduvor som finns runt omkring. I förlängningen bakåt i tiden är de nämligen kanske en del av min egen historia.
Inlägg
