Jag känner mig som barn på nytt när jag traskar fram över de vackra höstlöven. Stigen är täckt av dem i olika skepnader, i form och i färg. Under asparna är det som vore det guldpengar på backen. Kan man annat än att njuta och förundras. Varje steg bjuder på ny överraskning.
Aspelöv i mängd.
Än mer kan man förundras om man går in i detalj. Variationen är fantastisk. Man kan finna alla färger mellan gult, rött och grönt och ännu mer däremellan. Detaljer upprepas och blir till mysterium. Hur går det till?
Se på de fyra aspbladen till vänster i bilden nedan. Färg och komposition överensstämmer nästan till perfektion, men så upptäcker man, att där finns en överraskande asymetri. Mönstren är spegelvända.
Nog blir man stum av beundran inför naturens skaparkraft. Är det ett specifikt träd som bjuder på den spännande kompositionen av gult, rött och grönt och andra träd som skapar purpurröda eller knallgula blad. Jag skulle vilja veta.
Eller, är det möjligen den där lilla anomalin, kanske är det en liten gall, som sitter precis där, i vecket till de gröna på bladet. Kan det vara den/det som skapar det spännande mönstret? Jag upptäckte det alldeles nyss själv. Zooma in och kolla du också.
Jag har funderat ett steg vidare nu och jag tror att det är så här: Det gröna klorofyllet är mycket värdefullt för trädet och det är känt sedan tidigare, att det alltid dras tillbaka in i organismen, för att återvinnas till kommande vår. Men, något har hindrat återvinningen och klorofyllet har blivit kvar. Som jag redan skrivit, är det något som sitter där och antagligen täpper till kärlet för återtransport. Man ser det tydligt när man förstorar bilden. Detta måste vara anledningen till att klorofyllet i vissa delar av höstbladet har blivit kvar. Och resultatet blir ett vackert trefärgat höstlöv som sätter igång min hjärnaktivitet.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar