Nog har jag hört talas om begreppet "Vendeltid" tidigare. Det var troligen under de där gymnasieåren i Mjölby på 1960-talet, när jag var allmänt omogen och ännu ganska ointresserad av historia; ointresserad av det mesta förutom fåglar och natur ska jag kanske tillägga. Jag missade väldigt mycket, det vet jag nu. Nyfikenheten inför allt i livet kom till mig senare.
När vi i början av september besökte våra vänner i Uppland var vi även på besök vid Vendelsjön och jag har berättat om utflykten tidigare i Naturlig dagbok och lovade där att återkomma till berättelsen med kulturen som botten.
Det blev ett omvälvande besök vid Vendelsjön och Vendels kyrka den där vackra septemberdagen i goda vänners lag. Från fågeltornet kunde man se bort mot den vackra kyrkan som låg på en väldefinierad kulle i landskapet. Vi åkte dit.
Kyrkan i vackert rödbränt tegel ligger högt på en en kulle, en utpost av den omfattande Upplandsåsen som syns överall t i landskapet runt omkring. Ett torn, en förport, med valv och vita markeringar leder in till den stora gården som är helt omgärdad av en naturstensmur med tjärat kyrkspån som tak. Allt mycket inbjudande, tjusigt och annorlunda. Kyrkan är byggd i sent 1200-tal och ombyggd, tillbyggd och reparerad flera gånger under årens lopp. Torn saknas och erätts av en klockstapel.
Interiören i kyrkan. Fina väggmålningar pryder väggar och tak. De utfördes av konstnären Johannes Iwan under 1450-talet men kom senare att täckas över av vitmenad puts. Idag har en noggrann restaurering påbörjats som ännu inte är avslutad - kalken tas bort efterhand och målningarna kommer åter fram i ljuset till stor glädje.
Bredvid kyrkan har hembygdsföreningen ordnat med ett litet men naggande gott museum, som behandlar begreppet Vendeltid. Tack vare detta fina initiativ har mina bristfälliga kunskaper i ämnet kommit att avhjälpas betydligt.
Muséet stod öppet för oss och vi kunde komma in utan kostnad, men swishade förstås en gåva till hjälp. Genom informationsskyltar, bilder, föremål och scenerier berättades bakgrunden till begreppet Vendeltid - en spännande historia.
Jag ger mig på ett försök att kort sammanfatta det jag fick lära mig idag på muséet:
Vikingatiden föregicks av en blomstrande kultur i Vendelbygden som startade trehundra år innan det välkända Birka anlades. Bakgrunden var att Mälaren, som då var en del av Östersjön, gick segelbar norrut i en långsmal vik hela vägen upp till området. I slutet av den viken, idag den isolerade Vendelsjön, anlades en "stad" - ett handelscentrum - som via skeppsresor åt olika håll stod i förbindelse med ett stort område i södra Östersjön och dåtidens kända värld.
För mig och kanske för många, är det överraskande att kulturen var så högtstående och resandet så omfattande redan vid denna tidpunkt, så långt före vår mer kända "Vikingatid".
Vi vet genom ett antal båtgravar på kullen där kyrkan ligger idag och ett par vid närliggande Valsgärde, att båtarna var klassiska föregångare till de stora drakskeppen; samma konstruktion och utseende men något mindre än de stora skepp man funnit i bl a Norge. Fjorton skepp har man funnit totalt och de är samtliga begravningsskepp för stora hövdingar, klädda i döden i fantastiska rustningar med bronshjälmar och "guldgubbar", sittande i troner på skeppen med vardera två offrade hästar, rikligt av utensilier och vapen samt färdkost inför gravfärden; ett överdåd helt enkelt, som visar på den högtstående kultur, som fanns samtidigt som andra delar, även närliggande områden, levde under folkvandringstiders ofärd och skräck. Fast förstås - det ena utesluter ju inte det andra - tvärtom kanske.
Bronshjälm.
Den historiska slutsatsen som kan dras är förstås, att det inte finns några absolut avgränsade historiska epoker allt går över till det kommande i flytande kontinuitet. Frågan, när Vendeltid blir Vikingatid, kan inte besvaras med ett årtal.
Ja, så har jag blivit en gnutta kunnigare och tagit igen något av de ibland ganska misslyckade gymnasiestudierna. Tack för guidningen Jan och Kerstin!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar