Så spännande det är med biologi och natur. Man blir aldrig fullärd; tvärtom - ju mer man tror sig begripa och veta, desto mer finns att upptäcka och lära. Det är som att öppna Pandoras ask, på ett positivt vis, allting bara växer!
Jag skrev i ett inlägg den 6 oktober, om de vackra, flerfärgade aspblad som jag noterade vid ett besök vid Tåkern.
Jag upptäckte på ett närbildsfoto, en liten gall fäst nära bladskaftet och undrade om det möjlígen kunde vara den som gjorde bladet så vackert.
Vackert tecknat aspblad med en liten grå gall nära fästet till bladskaftet.
Svar har jag fått genom Facebooksgruppen : "Galler och minor i svensk natur", av Niclas Wahlgren:
"Du har hittat bladminan av Aspgallsdvärgmal, Ectoedemia argyropeza. I själva bladskaftet kan man ibland finna en förtjockning och ingångshål. Ägget läggs på bladskaft, larven borrar sig in och nyttjar sedan skaft och del av bladet. På ditt foto ser man larven som en gråaktig yta, närmast skaftets fäste."
För denna information, från Niclas och till Facebooks olika grupper, som gör så mycken artkunskap sökbar, är jag naturligtvis väldigt tacksam.
Ur ARTfakta från SLU saxar jag följande:
"Aspgallsdvärgmal är vanlig i miljöer med asp Populus tremula. Arten fortplantar sig partenogenetiskt (utan befruktning) över större delen av sitt utbredningsområde, men hanar har hittats bl.a. på Irland och i Tyskland. Fjärilen flyger från slutet av maj till början av juli. På dagen kan man se den sitta på trädens bark eller flyga kring trädstammarna, och på natten lockas den till ljus. Ägget läggs på ett aspbladskaft. Larven minerar under sommaren i skaftet och skapar en ansvällning intill bladet (se bild). Larven går sedan ut i bladet, där minan vidgas till en fläck nära basen mellan mittnerven och en sidonerv. Exkrementerna läggs i två rader, mellan vilka larven kan dra sig tillbaka till bladskaftet. Den är huvudsakligen nattaktiv och gömmer sig under dagen i bladskaftet. Fläckminan kan ses från september till november. Den är lätt att upptäcka i nedfallna blad om hösten, eftersom den omges av en grön fläck i det annars gula bladet."
Blev du nu nyfiken och vill veta ännu mera om arten och om hur den ser ut hänvisar jag till länken:
Nu ska jag gå in på Artportalen och anmäla fyndet av aspgallsdvärgmal vid Tåkern. Den verkar inte vara funnen där nämligen. Det är på tiden, för dessa blad har jag ju noterat många gånger redan under årens lopp.


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar