6 mars - Dagar innan vinterns återkomst.

Det är dagar innan vinterns återkomst, åtminstone är det vad som förebådas för resten av veckan med början i morgon - frisk nordlig vind över Götaland med kyla, snö och trafiksvårigheter. Vi får väl se vad som blir.

Jag presenterar härmed ett par nya blad ur min skissbok. Precis så här "hafsigt och enkelt" kan det bli ibland, det som jag rafsar ner som minnesanteckningar mitt i loppet. Det kan kanske vara en tröst för alla dem som brukar berätta för mig: "jag kan inte göra en streckgubbe ens" - Inte jag heller, som synes.

Men mötena som sådana är ju spännande. Tänk att man numera nästan dagligen kan få se havsörn om man så önskar. Det är bara att åka ner en sväng till Tåkern, eller ta en tur ut mot Östgötaskärgården alternativt längs Vätterkusten eller, som i det här fallet, spana noga över himlen under resan längs E4:an mellan Södertälje och Nyköping, där det alltid tycks finnas havsörnar att beskåda.

Som de här två på hög höjd, längs vägen i trakten av Trosa, ett vackert gammalt par med kritvita stjärtar kavande i vinden över reviret: "Det här är vårt!"

Och så ytterligare en örn över E4 mellan Linköping och Mjölby, vid Sålla Kvarn. "Men det är en kungsörn!" Det är baske mig den första jag sett på över ett år. Gammal är den också, nästan helt mörk utan vita fönster i vingarna och med kungsörnens längre stjärt typiskt ansatt vid smal midja. Det var förresten Ulla som uppmärksammade den. En rättmätig eloge till henne!

Igår hade jag planer på att åter åka ner till Stora Lund vid Vättern för att skissa på naturliga isskulpturer, men där var så fullt med folk att jag vände. Det var dykare överallt i vattnet eller på väg dit eller ur i sina torrdräkter, lastade med slangar och attiraljer och såsom oftast med just illgula andningstuber. 

Brr!

Jag åkte vidare till Sverkerkapellet istället  och hann inte mer än kliva ur bilen förrän en pilgrimsfalk kom svepande över mig från åkrarna. Den singlade ner i blåsten över den krabba sjön och flög vidare lågt över vågorna bort mot sin gamla bohylla vid Omberg. Det var hanen den här gången.