30 mars - Vårvinterprövning

Det yr även idag av fin men blöt snö. Den lägger sig inte utan smälter nästan direkt. Hemma vid Ödeshög är snön nästan borta igen, men jag behöver bara åka en mil åt annat håll för att se täcket tätna. Jag hörde igår om 20 - 25 cm i Motalatrakten och redan norr om Omberg börjar marken bli vit och  berget självt reser sin snövita hjässa som ett kalfjäll över slätten.

Överallt på vall, stubb och smältblöta åkermarker går tofsviporna, i hundratals. De hukar i ostvinden och letar efter något att äta. Täta flockar av starar stressar omkring, så typiskt för starar. Björktrastar, dubbeltrastar och taltrastar är lika många men mera glest utspridda. De hoppar några steg, hukar och äter, sträcker på sig och far vidare i en slags omlott-förflyttning.

En malplacerad emu.

En emu har slitit sig lös från sitt fängelse på Dags mosse, där en handfull av dem har traskat omkring, hållna sedan flera år tillbaka. Jag kan förstå fågelns längtan efter att komma loss från eländet. Den är rufsig och smutsig och jag undrar, och har så länge, varför de måste vara fångna här och till vilken nytta eller glädje? Den kommer fram till bilen för att tigga men jag har inget, den vänder sig bort och vandrar vidare.

På insidan av Dags mosse, mot Kälkesta Gård står trehundra tranor och rotar i stubb och fräs. Överallt runt omkring surrar finkar i täta flockar. Det är bara enstaka bergfinkar inblandade bland bofinkarna och jag urskiljer dem lätt på den vita övergumpen.

När jag står där parkerad en stund mot tallskogen, lösgör sig efterhand allt fler bofinkar från träden och virvlar ut som ett tätt lövfall. Det är sammanlagt en alldeles enorm flock, den tar aldrig slut, fler och fler ansluter och jag inser att det handlar om tusentals, många tusen. 

Vid Holmens dämme står en ägretthäger i snöyran. Den ämnar först lyfta, tar några steg och höjer vingarna, men slår sig sedan åter till vaksam ro vid strandkanten. Jag tecknar några snabba skisser genom bilfönstret innan den med gungande flykt lämnar närskapet.

En honfärgad blåhök sveper förbi. Övergumpens bländvita oval lyser upp gråvädret.

Vid Väversunda mader, vaggar hundratals grågäss omkring bland vipor, starar och sånglärkor. 

Ett gäng enkelbeckasiner har anlänt till snöeländet. Några av dem går omkring på den bitvis isbundna starrmaden och prövar om näbben kan arbeta sig ner i den halvfrusna gyttjan, men de flesta ligger bara stilla, nästan apatiska. Det känns eländigt faktiskt. Stackarna!