... var alldeles fantastisk. Tjugo graders värme, strålande sol och i stort sett vindstilla.
Allt slog ut på en gång: vårt spaljépäronträd, bigarråerna, båda plommonträden och i naturen allt det andra i form av buskar och träd, allt förutom ask och ek som är lite försiktigare och vill vänta någon vecka ytterligare.
Bok i full grönska den 27 april är man inte van vid sedan tidigare.
Vid Stocklycke, under den stora boken, där bladen var som stora, mjuka och ludna som kattöron, men ännu smakligt harsyrelika, och där hussvalorna svärmade i det blå efter flygystra insekter, samlades vi ett helt gäng till en guidad vandring på södra Omberg under ledning av Lars Frölich.
Jag var inbujden som extra ordinarie gästledare. Vi brukar köra en sådan sväng varje år, Lars och jag.
Det börjar bli känt av vi kompletterar varandra bra och sådant drar folk.
Och dessutom, som en gäst som varit med förr uttryckte det: "Kom ihåg att det alltid är bästa väder när Gebbe är med!"
Sen tågade vi iväg ut i terrängen, bland vitsippor, skogsbingel, gullpudra, tandrot, desmeknopp, svarthättor, sorgmantelfjärilar, skogsödlor, stackmyror, gransångare, lövsångare och svartvita flugsnappare.
Två timmars promenad och sedan var vi tillbaka.
Där på parkeringsplatsen väntade Ulla och Lennart med sin husbil för att visa mig hur det blev med mitt konstverk bak på bilen som de fått lov att reproducera och limma upp, efter ett litografiskt original.
Det blev som ett mot insidan vänt fönster mot Tåkerns värld, tycker jag.
Vad gör man inte för sina vänner! Och så blev det också signering på plats i det fria.
En originell utställningsvägg kommer nu att göra PR för mig runt om i landet och Europa.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar