Det är en avsevärd skillnad mellan liv och död. I bild blir detta ganska påtagligt.
Att få ynnesten att från första parkett kunna studera en livs levande vild räv under sorkjakt är oerhört stort.
Att tvingas bevittna sju skjutna rävar upphängda som makabert skryt på en bodvägg för allmänt beskådande är något helt annat.
Den person som vakade ut dessa dödade rävar hade också en levande vacker räv för ögonen just i skottögonblicket och jag kan inte låta bli att undra över - Hur man kan, och varför?
En sak kunde jag förstå. Det är den om människan som jägare för födans skull, även om det knappast är adekvat för en modern svensk. Men att döda för dödandets skull eller därför att man tror att man gör "nytta" i naturen som så kallad "viltvårdare". Det är för mig obegripligt med allt vi kan om natur idag.
Bilden på de skjutna rävarna har ett par år på nacken idag och jägaren och jag har talat om saken. Han hänger upp rävarna på frånsidan insynen idag, alltid något.
Men, jägarkåren av idag har uppenbarligen en mängd etiska och ekologiska uppgörelser att ta tag i framöver för att jakten fortsättningsvis ska kunna accepteras och inordnas i vårt moderna samhälle med den bredare och mera ekologiska syn på natur och miljö som har företräde idag.
Förbi måtte den tid vara då jägarna är den grupp som ensamma bestämmer över jakten. In med den i historiens mörka garderob och försvinn för evigt!
Låt oss börja med att rösta så att minoriteten jägare som sig bör också blir en minoritet i riksdagen.
Inlägg
Detta förödande beteende måste vara psykotiskt betingat, en oförmåga att se och förstå sig själv och allt omgivande liv i ett större realistiskt sammanhang.
SvaraRaderaBeklämmande och skrämmande är det!
Helt rätt, det är obegripligt hur man kan välja att döda ett djur för nöjes skull. Ännu mer obegripligt är att det är så accepterat i samhället.
SvaraRadera