Det känns lite kymigt nu när man vet att bakslaget är på väg ner över landet med kyla och snö i sällskap.
Det var på något sätt bättre förr när SMHI inte var lika säkert i sin prognos och med bara någon dags framförsikt och YR.no inte ens var påtänkt i landet.
Numera vet man tio dagar i förväg ungefär hur det kommer att gå. Man bli mera förberedd förstås men samtidigt finns tid att ladda upp för mera ångest, i det fall man känner sig väderkänslig.
Det är precis så det är just nu, när solen strålar från en klarblå himmel och temperaturen redan så här tidigt om förmiddagen har nått upp till tio plusgrader, att jag känner just ångest inför helgens kommande drastiska temperaturfall och snöprognos och en vecka som fortsatt kommer att gå alltmer i vinterns tecken.
Och ändå vet man ju! Jag menar, det är ju samma sak varje år. Någon direkt överraskning är det ju inte.
För ett par dagar sedan såg jag en rekordtidig mindre guldvinge. Sliten och blek fladdrade den runt i en solglänta på Omberg. Den kommer nog att få problem liksom de där videfuksarna som jag såg däruppe på berget ungefär samtidigt.
Det är så det är. Uppstickarna tuktas. Klimatet sätter gränsen för förekomst och utbredning. Allt är i sin ordning.
I förrgår såg jag en sävsparv sittande i kaveldun vid Tåkern. Den var nästan helt vårfärgad men ärligt talat kanske inte riktigt lika fin ändå, som den jag nu har snickrat till i ateljén.
Det handlar om "brämfällning". I vinterdräkt täcks vårelegansen hos många tättingarter av fjäderbräm i skyddsfärgat dova grågulbruna färger. Efterhand nöts dessa bräm bort från fjäderspetsarna och vårstassen kryper fram i ljuset.
Sävsparven är en karaktärsfågel för våta marker, sjöstränder och lugnt flytande vattendrag där videt står tätt i starren och vass och kaveldun dominerar. Den övervintrar också i Tåkerns vassar, ibland i mängd, men det var faktiskt länge sedan. Under senare år har övervintrande sävsparvar varit mycket fåtaliga så jag förmodar att den jag såg var en nykomling.
Men igen då, snart tar våren en paus, så jag och naturen får förbereda oss för ett vintrigt bakslag. Usch och fy!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar