23 mars - Vårstök

.
Det finns många olika slags vårtecken. Att knäskura obehandlat plankgolv är inte så vanligt idag, men jag tror att jag minns min mor från tidigaste år, liggande på knä med rotborste och trasor, och den friska doften av såpa i näsan; åtminstone minns jag min mormor på det viset.
Och visst knäskurade även Ulla och jag våra linoleum- och klick-golv försådär en tio år sedan. Men det är ändå en annan sak liksom och idag är det ergometrisk golvmopp som är allenarådande. Skurgumsknän är ute!

Vår inglasade altan har lärkträgolv. De ska knäskuras varje vår, (men jag glömde eller snarare förträngde det förra våren).
En hink med kallvatten är ett måste, det går inte med varmvatten på obehandlat trä eftersom det ruggar upp för mycket, samt gul såpa, rotborste och en trasa, det är allt som behövs förutom uthållighet och armstyrka. Att man sen  får ont i ryggen och knäna går knappast att undvika och att fuska med mopp i stående ställning är förstås helt uteslutet. 

Jag byter vatten efter fem vådor tvärsöver, då är hinkens innehåll alldeles gulfibrigt; det släpper en hel del från lärkplankorna trots kallvattnet. Det begagnade skurvattnet ger jag sedan till fruktträden, ty jag tror att det finns en del mineraler som kan vara nyttiga däri och så slipper jag ju slamma igen diskhons avlopp. Tio hinkar blir det till slut och då värker mina armar av ovanan. Men då är det också gjort för i år. Pust!

Ulla städar inomhus och överraskar mitt i verksamheten med en kaffebricka.

Sen sitter vi där i lä för vinden bakom den nyskurade altanen och fikar i solen.

Allt medan humlorna surrar i krokusen och skatan plockar på gräsmattan tre meter bort alldeles orädd och grannvan. Sen tar hon, skatan, svängen över trädgårdslandet, fyller näbben med lera och flyger upp till bobygget i sembratallen för att forma till boskålen. 

Detta är också vårstök, blott av annan art.