En viss obalans råder så här i årets början mellan gryning och skymning.
På eftermiddagen skingras ljuset redan en halv timma senare än som mörkast medan morgonen lusar så sakteliga och jag vet inte varför men så känns det och så är det visst också, rent faktiskt.
Men i morse, trots att vi var extra tidiga, Ulla och jag, märktes en liten skillnad. Mellan molnen skymtade en aning morgonrodnad redan vid arbetets början. Det var hoppfullt!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar