23 maj - Jag kommer att sakna smaken av almens frukter.

Länge har det som för vetenskapen varit en svårförklarlig gåta, numera antagligen fått en trolig förklaring. Jag menar det som arkeobotaniker har kallat "Almfallet", vilket inträffade cirka 3 000 år f.Kr. I pollendiagram från den här tiden, erhållna vid borrningar i mossar och myrar runt om i landet, försvinner almens pollen plötsligt ur proven. Från att ha varit ett vanligt träd, som ibland till och med dominerade, är almarna med ens såsom bortblåsta.

Man har ända sedan upptäckten sökt förklaring i klimatförändring, sjukdom eller mänsklighetens påverkan genom de första jordbrukarnas ringbarkningar och lövtäkt.

Att det kan ha rört sig om en letal svamp, spridd av små barkborrar almsplintborrar i den s k almsjukan, har under senare år seglat upp som en god kandidat till försvinnandet. Vi upplever nämligen exakt samma sak igen. Almfallet är tillbaka!

Jag tänker inte inveckla mig mer i det hela. Det finns redan så mycket skrivet. Jag ville bara uttrycka min stora sorg. Jag är så oerhört ledsen över att detta vackra, ståtliga träd, säger Sievert, bara försvinner. Intressanta lövskogsmiljöer dör ut, mängder av följdarter hotas, almrotsintarsia kommer att bli exklusivt, mogna almfrukters virvlande sommardans runt trottoarcaféer och glasskiosker är överstökad och slättgårdarnas vackra skydd är snart helt borta. Tänk om det är så tragiskt, att det ännu en gång kommer att dröja tusentals år innan almarna återkommer. Vi som är med har ett ansvar att minnas och berätta.

Alm i frukt.

En sak till. Jag som älskar att plocka en näve saftigt gröna almfrukter och känna den milda nötsmaken i munnen har förlorat en upplevelse Är det snart över? för alltid!