Livet är fullt av tillfälligheter. Stora och små.
Vi valde en annan väg hem idag efter att ha besökt goda vänner i Skänninge. En ljuvlig kaffestund under syrenerna i vännernas koloniträdgård vid Hattestad ackompanjerades av en strävsam gärdsmyg, kacklande gröngölingsungar och en sprött sjungande koltrast och avrundades med att jag varnades för utfarten bakom häckens skymmande sikt. Jag valde ändå färden i den riktningen, mot Axstad och Hogstad, en väg jag for flera gånger under min ungdom men ytterst sällan sedan dess och alltså var lite sugen på.
Det visade sig vara ett lyckans val, ty alldeles utanför stadsgränsen dansade en ängshök omkring över lysande åkrar nära vägen, en grann "fjäderlätt" hane. Det är minsann inte ofta man ser ängshök i min hembygd och glädjen blev stor. Den flög inte mer än tjugofem meter bort alldeles framför en liten gård och det kändes som att den på något sätt var hemma där. Det var jakt på gång nämligen, en pedantisk jakt med svängar, lyft och sänken och med seglingssekvenser såsom hos en papperssvala.
Utan kamera blir skissblocket användbart.
Jag har förstås anmält på Artportalen men också till Länsstyrelsen i Östergötland för fortsatt bevakning så att ett möjligt bo med ungar inte går till spillo under kommande slåtter, vilket tyvärr ofta händer denna vackra fågelart.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar