Jag kan inte låta bli att lägga in ett några nya härliga vårtecken i min Naturliga dagbok, trots att jag egentligen är för trött för att skriva något ikväll. Att vara barnvakt en hel dag tär nämligen mer än förväntat på en åldrings krafter. Och ändå var barnen så generösa och mjuka som möjligt är, och ändå var vi ute mest hela tiden i vårsolen denna underbara dag; vid Sättuna vid Roxen, med vipspel och havsörn och i Tinnerörområdet med åkergrodors lek och nyvakna snokar.
Och mest spännande av allt, vi mötte en av de absolut vackraste huggormar som jag någonsin skådat, på exakt samma plats i en dikesslänt längs grusvägen vid Rosenkällasjön, som förra året, till stor glädje och upphetsning för både barnen och mig.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar