lördag 25 februari 2012

25 februari - Himlaspel

.
Igår kväll fick jag idén då jag såg det mäktiga ljusspel som den nya Månskäran med först Venus ovanför och därefter Jupiter bildade i sned riktning rakt upp från solnedgången mot zenit; att, i den kväll som nu är, åka iväg upp till Västra Väggar på Omberg för att försöka dokumentera det hela.




Alltså står jag nu i det lätta motdraget framför det branta bergstupet som störtar rakt ner i den mörkblå sjön alldeles under mig och betraktar solen som sakta vandrar ner mot horisonten. Det är en pampig utsikt, mycket rofyllt i ensamheten och himlen är ... klar ... nästan.
Det ligger förstås några retligt låga moln över Västergötland exakt där dit solen är på väg att försvinna.

Så synd, jag hade ju hoppats på att få en skymt av Merkurius också, jag tror nämligen att det åtminstone börjar närma sig ett läge för bra observationsmöjligheter av denna den närmsta solgrannen av planeterna. Den ligger snart på helt rätt sida i snurren runt solen för oss att kunna ses från vår jord.



Men, där går den planen om intet. Solen försvinner mycket riktigt i små förargliga moln som täcker Merkurius om den nu redan skulle vara på plats. I början av mars månad ökar emellerid förutsättningarna ytterligare om vädret också ställer upp.



Igår kväll pressade sig nymånen upp mellan solen och Venus, men ikväll har den vandrat upp en bit ytterligare och lagt sig vid sidan om. Trots att den "räta" linjen från igår kväll är bruten är också detta vackert.

Det har blivit en så kallad konjugation mellan de två.
Och, inte långt snett ovanför ligger förstås ännu Jupiter kvar och glänser nästan lika starkt som aftonstjärnan Venus.

Jag gör vad jag kan för att kunna fotografera detta. Men det är verkligen inte lätt. Jag har stativ med mig och riggar upp utrustningen noga och låser alla klampar och skruvar ordentligt men trots detta blir bilden blurrig och vet du varför?
Jo, det beror på att himlakropparna rör på sig. Slutartiden är nästan 5 sekunder, märker jag, och trots att det inte går att uppfatta med ögat under en så kort tid så registrerar kameran att kropparna rört sig en liten bit ner mot höger.

Ja, ja det var värt försöket och upplevelsen i alla fall. Till på köpet får jag del av ännu en planetupplevelse då jag vänder hemåt. Alledeles över horisonten i öster går nämligen Mars upp; med orangeröd lyster.
Vilken kväll!

1 kommentar:

  1. Idag den 26 februari ser jag äntligen planeten Merkurius.
    Det är en härligt klar kväll med en fantastisk konjugation av Jupiter - Venus - och Månen. Och då jag följer linjen ner mot solnedgången ser jag så till slut Merkurius som en lysande stjärna mitt i rosagröna horisontljuset.
    Jag blir så glad att mitt hjärta skuttar till.
    Det är nämligen första gången!

    SvaraRadera