9 februari - Tåkernvassen

Tåkerns vass är unik.
Lika stort sammanhängande vassfält finns bara på en handfull platser i Europa och är störst i landet med ca 12 km².
Provytor i Tåkerns vass genomfördes under början av 80-talet i Tåkerns fältstation som visade att ...

1. Det finns ca 365 vasstrån per m².



2. Medelhöjden är 224 cm med högsta höjd av drygt 4 meter.

Vassröret i bilden nedan är 4,195 m högt, avkapat vid isens nivå som är ca 30 - 40 cm över rotfilten. Vasstrået är således ungefär 4,5 m högt. Nytt svenskt rekord?



Upp till knappt 10% av Tåkerns vass skördas varje vinter för taktäckningsändamål. Bl a är det nya Naturum Tåkern täckt med vass från sjön. Annars går det mesta på export till Danmark.
Ett väl lagt vasstak håller lika länge som ett tegeltak.

Förr skördades vassen även grön som "hackelse" och användes som hästfoder. Senast det hände var under 2:a världskriget, då gott om beväringar var förlagda vid sjön under sommaren.

En m² vintervass ger ca 1 kg i torrvikt och innehåller samma energimängd som 1/2 l brännolja.

1 m² sommarvass innehåller ca 3,0 g klorofyll och kan producera ca 4,0 g syre/h vilket ger ungefär 48 ton syre/soltimme i Tåkern.



Vassen tillväxer framför allt vegetativt via många meter långa rizomer som vandrar över dybottnarna. En individ bildar därmed en klon som kan bli mycket gammal. Olika vassindivider är väldigt olika och man kan med blotta ögat lätt se hur de breder ut sig, samverkar och motarbetar varandra i vasshavet.

För fröspridning kräver vassen öppen dybotten. Detta har hänt ibland vid Tåkern varmed vassen då plötsligt kan lägga under sig nya domäner.



Vassen bär vippor med vindburna frön som är mycket små och väger endast 0,001 mg. Men det finns per vippa minst 1 000 frön, vilket ger, om man interpolerar över hela ytan, en "skörd" av sammanlagt ca 460 ton vassfrö/år för hela Tåkern.



Vassfröet är skäggmesens enda vinterföda och arten anpassar sig därefter genom att förstärka sin muskelmage vintertid. För att överleva måste skäggmesen äta sig igenom vintern utan rast.



Skäggmesens näbb är minutiöst anpassad för att skala ur det lilla vassfröet. Den har en liten kink i näbben som tröskar fram kärnan. Se bilden ovan.



När vintern ser ut så här (2010) blir det kärvt för skäggmesen att överleva. Två mycket besvärliga vintrar har gjort att arten är mycket sparsam i Tåkern just nu.
.