Vi vände nosen till en mjuk och idyllisk julhandel idag, så skönt att undvika storköpscentra dessa tider. I skogen någon mil söder om Ödeshög, mot Tranås till, ligger Boet och där finns butiken vi sökte: "Lilla Hus Collection" med kläder och design för den medvetne; allt mycket smakfullt, vackert och intressant presenterat. Vi var ensamma på plats och flera julklappar inhandlades. Men, det är egentligen något annat jag mest vill berätta om.
Då vi klev ur bilen kom en stor rovfågel mot oss över trädtopparna från sydväst. Att det var en örn var givet och när den sen kom rakt över huvudet på oss på ca 100 meters höjd var det lika klart att det var en kungsörn.
Skisser från minnet gjorda i ateljén senare på dagen som underlag.
Det var en gammal fågel som nästan helt saknade vita fält på både vingar och stjärt. Jag gick upp i varv förstås och Ulla hängde på; jag menar, det är baske mig inte ofta som jag ser kungsörn i hemmamarkerna, knappast mer än någon gång per år om ens det i snitt, och detta var till på köpet en gammal fågel. Så spännande och vackert!
Ungefär så här såg det ut när kungsörnen flög över oss idag. Efter en något noggrannare arbetsinsats vid målarpulpeten i ateljén.
Örnen flög med pumpande, jämna vingtag vidare över skogen mot nordost och försvann i horisonten.
I fredags träffade jag mina gamla kära skådarvänner Göran och Christer på fiket i Väderstad. Ett ämne som kom upp var avsaknaden på observationer av kungsörn i hembygden. Det var länge sedan sist var vi överens om. Dagens fynd känns därför extra viktigt.
Kungsörn har nämligen i motsats till havsörn inte ökat i antal de senaste decennierna. Stammen i landet pendlar mellan ungefär 150 till 250 häckande par. Det är verkligen en sällsynt, potent och mycket skyddsvärd art att värna om.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar