7 november - "Revival"

.
Doften är tydlig, igenkänd och efterlängtad och den möter mig direkt, alldeles innanför ateljédörren. Dessutom är den aktuellt bekant efter en vecka i Turkiet; doften av blommande citrus.
Som parfym!

Som jag har längtat!
Tre år har det tagit mitt fina citronträd att komma igen efter en övermäktig säsong som gav cirka tjugofem stora, gula och härligt smakande citroner. Sen, efter den satsningen, rasade trädets livskraft, det blev bara för mycket. Allt ovan jord dog efter en frostnatt på den inglasade altanen och jag klippte ner handledstjocka grenar till roten.

Mitt citronträd idag under vintervilan i en ljussatt ateljé.


















Åter har trädet vuxit ut i omfång och höjd men det har varit dåligt med knoppsättning och därför gladde det mig mycket i sensomras då jag upptäckte de första anlagen.

En första citronblomma har slagit ut och en välbehaglig doft sprider sig i ateljén.

Idag är det dags. Idag har den första blomman slagit ut och hoppet tänds om en skön "revival". Nu ser jag återigen fram emot egna citroner.

En citronfrukt har smugit fram i obemärkthet.

Hur mycket märkligare känns det då inte att samtidigt med mitt blomletande i citronträdet finna en grön frukt i det täta bladverket. Jag som trodde att jag hade totalkoll!
Hoppsan - en överraskning - om allt går vägen, mogen frukt redan nästa höst alltså.
Det tar två år nämligen för citroner att mogna och under tiden finns både blommor, ettåriga och tvååriga frukter i en skön blandning.

Med citroner är det så, att man måste ha tålamod.