.Jag var i Turkiet i veckan när Christer sände över meddelandet om en "stor uggla" via mobilen.
Han var nog lite chockad Christer och önskade stöd för den faktiska sensationen att han precis då, den 29 oktober kl 19:02, fotograferade en trafikdödad lappuggla, hemmavid i Bjälbo, mitt på den från skog renrakade Östgötaslätten. En verklig sensation.
Jag svarade och bekräftade upphetsad och samtidigt sorgsen.
Henrik Båvius, han som körde bilen, visar upp den alldeles nyss dödade lappugglan. foto: Christer Elderud.
"Det small till bara, tjoff, sekundsnabbt och jag hann inte reagera", säger Henrik.
Närbild på den döda lappugglans vackra ansikte.
foto: Christer Elderud
På den långa resans sista kilometer hem från Turkiet, den som går längs E4, vid passagen över Disevidsån ett par stenkast hemmifrån, anar jag i höger ögonvrå den döda uttern(?).
"Det måste ha varit en utter", säger jag till Ulla och hon svarar att hon först absolut vill hem utan fördröjning.
Alltså blir det så, att jag genast, efter att ha släppt av Ulla hemma, åker tillbaka, vänder på E4, stannar och tar på reflexväst, sätter på hazard och kan konstatera tragiskt fakta - det är verkligen en utter; en stor och tung och massakrerad utter, troligen en hane.
Här har jag vandrat vid åarna i bygden, sommar som vinter, studerat spår och luktat på skitar, ensam ibland eller tillsammans med både Lars och Johan, för att åtminstone få en ynka liten snabb glimt av detta skygga djur på hemmaplan, men aldrig lyckats.
En massakrerad utter är tragisk att skåda.
Jag har tagit hand om mängder med hornugglor, kattugglor, sparvhökar och ormvråkar; duvhök och fjällvråk ibland, sparvuggla, stenfalk och två gånger berguv, tidigare en utter och nu utter igen samt oräkneliga andra fåglar och djur.
Idag tar lappugglan tillsammans med Göran, en berguv, en tornfalk och en buskskvätta tåget upp till Riksmuseum i Stockholm medan de halvruttnade resterna av "min" utter får ligga kvar i ateljéfrysen att stelna för vidare transport förhoppningsvis redan på torsdag, till samma ställe: Riksmuseum.
Med projektet "Kronans villebråd" blir det sålunda ändå någon "nytta" med trafikdödens alla sorgliga rara rester
Alldeles nu (7 nov. kl 11.40) ringer Göran från Riksmuseum och meddelar att lappugglan är bestämd till en gammal fågel, vilket medför att fyndet är ännu mera märkligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar