29 november - Gränna på världskartan

.

Nu är Gränna inte bara polkagrisar.

Fyndigheten av sällsynta jordartsmetaller i Norra Kärr är en av världens största. (Hört från radion igår)

Ja, Gränna hamnade centralt i mediabruset igår. Fyndigheten av sällsynta alkaliska metaller i mineralet nefelinsyenit lyftes fram till huvudposition i både Radio och TV.

Mindre känt är dock tydligen att fyndet balanserar på länsgränsen mellan Östergötland och Småland och därmed även medför att Ödeshög i högsta grad blir inblandat i det hela. Malmkroppen sträcker sig under två län!

Utdrag ur Natur/Kultur inventering för Östergötlands län 1983.

I förarbetet till detta planverk genomfördes mängder av inventeringar i länets alla skrymslen och vrår och även jag själv var i någon liten mån inblandad i det hela genom att inlämning av uppgifter och också i det slutliga illustrationsarbetet.

Jag minns mitt första besök vid Norra Kärr tillsammans med inventeraren Hans Liman från länsstyrelsen, hur han hade fått i uppdrag att kolla upp området och hur vi genomsökte den östgötska delen, om än ganska summariskt, efter spår av den sällsynta mineralen Grennait och eventuell verksamhet.

Då, i början av 80-talet, var dessa metaller tämligen ointressanta, vad jag förstår, ur nyttjandeaspekt och nefelinsyeniten betraktades nog mest som geologiskt kuriosa, om än en mycket intressant sådan.

Jag vet att jag späntade loss en flisa ur en bergklack men den flisan har visst förkommit idag.

Idag är allt helt annorlunda ( Utdrag ur pressrelease):

"Gruvföretaget är efter provborrningar berett att gå vidare. En ansökning om bearbetningskoncession ska lämnas in hos Bergsstaten efter årsskiftet, berättar geologen Magnus Leijd som arbetar för huvudägaren, det kanadensiska prospekteringsföretaget Tasman Metals.

... Det är en av världens fyra största och finaste fyndigheter, säger Folke Söderström, vd för svenska dotterbolaget Tasmet Metals.

Om brytning kommer till stånd blir det fråga om ett dagbrott på 700 gånger 200 meter med ett djup på 100 meter. Om tillstånd ges för att bryta fyndigheten kan den räcka i minst 40 år, förmodligen mycket längre än så.
Fyndigheterna består av ett drygt tiotal olika metaller som zirkonium, niobium och yttrium - viktiga ämnen som behövs för att producera sådant som elmotorer, lcd-skärmar och lågenergilampor."

Vi söker oss dit, vetgiriga Lars och jag, som flugor till en hundskit, kör söderut längs turistvägen mot Gränna, svänger av in mot Holkaberg och passerar Porsarp där vi kör över gränsen till Småland. Efter någon kilometer ytterligare vänder vi rakt in i området på små grusvägar, passerar mellan små gårdar och odlingslotter och är framme. Visst har vi varit här tidigare några gånger men nu verkligen med fördjupat intresse.

Men längre än hit kommer vi inte.

Sista biten in mot den gamla ödegården Norra Kärr är stängd och låst med en bom. Det finns ett stort värde i marken framför oss. Härifrån måste vi gå en liten bit.

Ett öppet område ligger framför oss, flera dammar är anlagda på båda sidor om grusvägen och gräsänder simmar där. Ett par korpar dansar förbi över himlen i den ryckiga vinden. Mitt i området ligger en bergklack där ett torp tidigare låg. Detta är nu rivet men den stora ladugården ligger kvar som en levande "Lars Lerin akvarell".

Upp till bergklacken leder en knappt anad stig genom gräset, fram till en renrakad berghäll där amatörgeologer under årtionden har knackat sig ner till de sällsynta mineralerna med små hammare - "klick, klick klick".

Berget är bandat i mörkgrått, vitt och rödviolett, en egendomlig och vacker färg för att vara berg.

Jag tittar nära inpå och ser kristallerna i mauve-färg, upp till någon kubikcentimeters volym ligga insprängda i fältspat och glimmer

Det är detta som gäller; detta som är värt flera miljarder i brytbart värde.

Aspekt 1:

Och hela denna "guldgruva" har mutats in av ett kanadensiskt företag som lämnar obetydliga 0,25% i royalty att delas mellan staten Sverige och markägarna. Visserligen kommer den framtida gruvan att kunna ge hundratals jobb i landet men inte kan jag låta bli att undra över varför inte det framgångsrika gruvriket Sverige via företaget Boliden, som tidigare provborrat i bygden, har haft mera tålamod och framsikt för att ordna med nationell koncession av denna enorma tillgång. Malmkroppen har ju varit känd länge och att den här typen av jordartsmetaller är bland de högst värderade i världen av idag, för elektronikens räkning, är ju inte direkt någon vältande nyhet.

Aspekt 2

Naturvärdena - kommer de att beaktas?

"Naturvärdena kommer att bestå om delar av området undantas från mineralbrytning", så står det i översiktsplanen.

Knappast! Och detta kanske förståeligt ändå. Och det mesta i området är heller inte av högsta naturvärdesdignitet vad jag förstår; några granåkrar, rester av ett splittrat och delvis ödelagt småbrukarlandskap. Det som bör beaktas med varsamhet är närheten till Vättern och Vätterstranden.

Mineralflisor som fick följa med hem.

Nåväl. Själv tar jag med mig en handfull flisor, rester från amatörgeologernas tidigare framfart.

Dem tänker jag spara som minne för framtiden. Och vem vet, finns det möjligen ett oanat ekonomiskt värde i dessa små skärvor - som guld kanske. I så fall är jag rikare idag än igår.