.
Varför denna rubrik?
Bilden på den här rödvingetrasten får illustrera svaret.
Den kämpar för att få ner ett stenhårt fruset rönnbär; ett av de sista som finns att finna. Den lyckas till slut få ner bäret, men först efter ett tiotal sväljningsförsök. Det blir iskyla rakt ner i magen och med iskylan runt omkring är varje bit mat ett farligt uppdrag.
Hela rönnbärsmassan, den som var så stor, är uppäten och nu återstår att se om trastarna har kondition och kraft att orka fortsätta mot söder. Det är nödvändigt.
Idag är allt verkligen djupfryst och till råga på problemen denna morgon inneslutet inte bara i djup snö utan i halvdecimeter tjocka lager av rimfrost efter en natt med massiv dimma.
Det är fruktansvärt men vackert. Frosten minskar tillgängligheten ytterligare, smälter och blöter ner vid födosök.
Hur Tåkerns skäggmesar ska överleva denna vinter är svårt att förstå, speciellt när man ser hur frosttäckt vassen är. Arten är helt beroende av vassens pyttsmå frön som de plockar ett och ett ur vipporna. Men som synes på ett av korten nedan är dessa helt täckta av frost. Ett stort antal fågelliv släcks varje dygn och natten är säkert värst.
Nedan visar jag några vackra vinterbilder. Jag åker runt i bygden Omberg - Tåkern och höstar in allt vad som behövs för framtiden av vacker vinter. Efter så mycket koncentrerad vinterskönhet behövde jag egentligen aldrig mer ge mig ut igen för att finna motiv. Jag är temporärt mättad.
Varför denna rubrik? Bilden på den här rödvingetrasten får illustrera svaret.
Den kämpar för att få ner ett stenhårt fruset rönnbär; ett av de sista som finns att finna. Den lyckas till slut få ner bäret, men först efter ett tiotal sväljningsförsök. Det blir iskyla rakt ner i magen och med iskylan runt omkring är varje bit mat ett farligt uppdrag.
Hela rönnbärsmassan, den som var så stor, är uppäten och nu återstår att se om trastarna har kondition och kraft att orka fortsätta mot söder. Det är nödvändigt.
Idag är allt verkligen djupfryst och till råga på problemen denna morgon inneslutet inte bara i djup snö utan i halvdecimeter tjocka lager av rimfrost efter en natt med massiv dimma.
Det är fruktansvärt men vackert. Frosten minskar tillgängligheten ytterligare, smälter och blöter ner vid födosök.
Hur Tåkerns skäggmesar ska överleva denna vinter är svårt att förstå, speciellt när man ser hur frosttäckt vassen är. Arten är helt beroende av vassens pyttsmå frön som de plockar ett och ett ur vipporna. Men som synes på ett av korten nedan är dessa helt täckta av frost. Ett stort antal fågelliv släcks varje dygn och natten är säkert värst.
Nedan visar jag några vackra vinterbilder. Jag åker runt i bygden Omberg - Tåkern och höstar in allt vad som behövs för framtiden av vacker vinter. Efter så mycket koncentrerad vinterskönhet behövde jag egentligen aldrig mer ge mig ut igen för att finna motiv. Jag är temporärt mättad.
Dimman släpper sitt grepp långsamt och försiktigt och lämnar efter sig ett draperi av frost.
På Ombergs södra sluttning breder bokskogen ut vita girlanger.
Tåkerns vass är vit av tung rimfrost. Här är det omöjligt att vara skäggmes.
Nära Vättern, hagtornsbuskar med ett kolsvart nålstick, en koltrast mitt i det stora vita. Koltrasten verkar vara den enda trasten som någorlunda klarar av hagtornsfrukternas besvärliga storlek.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar