5 maj - Ledsamma trafikoffer

.
Jag har ämnat många år, och sen har jag tänkt för länge och med ens har det varit över.
"Nästa år", då ska jag vara på hugget, har jag tänkt då igen, år efter år.

Men nu i vår blev det äntligen av.
Jag tyckte att jag var ute i god tid med förberedelsearbetet men den planerade uppsättningen till trafikhelgen vid påsk kom ändå på skam eftersom tryckeriet dröjde en vecka extra på grund av arbetsbelastning. Det blev alltså en aning försenat, men det blev ändå av!

Två olika skyltar gjorde jag. Tre stycken för Ombergs majbaggar och fem exemplar för Tåkerns snokar.

Det är så nämligen att varje vår med början i april, eller i maj om det är kyligt, att dessa båda arter passerar över var sin hårt trafikerad väg under passagen från vinterkvarter till "sommarnöje".

1.
Majbaggehonor sprängfyllda med ägg tvärar i mängd varje vår över asfalten i backen vid Ombergs södra infart vid Alvastra alldeles nedanför Ombergs Turisthotell. Vägbanan brukar bli alldeles fläckig av överkörda majbaggar, ty trafiken är djävulskt tät under våren. Alla har sikte på Omberg och ser inte de svarta skalbaggarna mitt framför nosen, eller bryr sig kanske inte och jag skulle uppskatta att minst ett par hundra majbaggar dödas varje år på den här inte mer än hundra meter långa vägsträckan. Tråkigt!

Majbaggen, varav det finns ett par olika arter i landet, är en violettsvart, upp till tre cm stor skalbagge, alltså stor för att vara en skalbagge.
Honan har en enormt uppsvälld bakkropp fylld med tusentals ägg. Larvernas utveckling är mycket märkligt och slingrig, den liftar som nykläckt med hem till vildbin, och för att en ny generation majbaggar överhuvudtaget ska kunna bli till i den invecklade livsprocessen krävs således detta enorma antal ägg. Massuppträdande sker under vårens vandring från vinterkvarter till platser för äggläggning. Solvärme och lämplig sandmark är därvid nödvändigt.


Detta har jag haft vetskap om i många år och nu har jag alltså placerat ut skyltarna som uppmanar trafikanterna att köra sakta och ta hänsyn.
Lite ska det väl hjälpa, tänker jag och åker någon dag senare dit igen för att kontrollera.
Majbaggarna är där. Jag räknar in ett tiotal levande och ungefär lika många dödade.

Samt en huggorm.

2.
På samma sätt har jag gjort vid Tåkern. Det gäller vägen som följer Tåkerns södra strand mellan Holmen och Lövängsborg vid Väversunda. Här passerar mängder av snokar som övervintrat inne på Dags mosse. De vill alla ut till Tåkerns strandängar och blötmarker och ibland kan upp till ett tiotal samtidigt finnas på eller vid vägen när man passerar.

Vägen är smal. Det går med nöd och näppe att mötas. Tyvärr tar väldigt många bilister absolut ingen hänsyn alls till läget. Många kör alldeles för fort och med helt fel fokus trots att man färdas längs ett enastående naturområde. Mycket trafik är det också under våren och varje år blir säkert ett femtiotal snokar offer för bilismen på denna halvkilometerlånga sträcka . Det hela är väldigt tråkigt och onödigt, har jag tänkt och satte därför ut skyltar från båda riktningar veckan efter påsk.

Idag när jag åker förbi och kontrollerar ser jag blodiga rester efter fem döda snokar, två skyltar är nedkörda och jag tror att den tätaste snokpassagen redan är över för i år.

Nu har jag åtagit mig detta lilla ideella arbete. Jag kommer att sätta upp skyltarna varje vår och ta ner dem igen direkt efter säsongen.
Ödeshögs Naturskyddsförening är huvudman och har betalat materialkostnaden och nu hoppas jag och vi att projektet ska hjälpa åtminstone något. Men, jag tror också att det är dags att ta kontakt med vägverket för eventuellt andra och tyngre åtgärder.
Det är märkligt hur många bilister det är som kör med naturhuvudet under armen. Jag fattar inte!