Jag är en spanare och har bland annat letat efter röding två dagar i rad nu, angående det beting som jag har berättat om tidigare här i min blogg, projektet "Lekröding i Hästholmens hamn".
Igår på morgonen såg jag fyra fiskar, två ganska stora tillsammans och sen två andra mindre som ändå var i lekdräkt.
Idag vid mitt besök på eftermiddagen blev det inget nytt napp. Jag trodde att yttre hamnbassängen låg i lä för nordosten men till min besvikelse vattrades sjön trots allt.
Alla jag sett hittills har troligen varit hanar. Ännu ingen riktig lek således.
När jag ändå var ute passade jag på att ta en sväng ner över slätten mot Tåkern. Där spanade jag in 150 kvardröjande vipor vid Ramstad och när jag så ändå stod där på bron över Disan och vände ögonen nedåt noterade jag en spillningshög på grundstenen vid vattnet.
Jag gick ner förstås och kikade på korven som var tämligen smal och mörk. Jag trodde det var mink, men lukten avslöjade trots allt att det faktiskt var från en utter.
Det är något jag alltid gör när jag är ute, spanar. Det sker med automatik. Det som blir, blir, i stort eller smått.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar