torsdag 29 november 2012

29 november - Mitt citronträd

.

Jag har ett citronträd. Det har jag berättat om tidigare.
Jag köpte det som en ynka liten stickling "förmodligen apelsin" av min vän, blomsterhandlarn Pelle, som kommit över två exemplar, för cirka tjugo år sedan, och flera år i rad jämförde vi, han och jag, hur våra respektive träd utvecklades.
Efter fem år ungefär fick vi båda blommor som blev till små gröna citroner. Sen dog Pelles träd men mitt blomstrade och växte i höjd och bredd.
För knappt tio år sedan kunde vi varje år skörda mogna citroner som smakade himmelskt.



I och med att vi byggde vår inglasade altan trodde jag mig kunna slippa den årliga transporten mellan trädgård och ateljé, vilket var besvärligt med tanke på trädets omfång, och ställde istället  in mitt citronträd i uterummet under den mörka årstiden. 
Men den första vintern på ny plats blev för mycket, veckolånga perioder med minusgrader långt under tio, gjorde att citronträdet frös ned helt och hållet trots att jag eldade ljus under.
Jag trodde först att allt var dött men efter någon månad började nya gröna skott skjut upp ur de nedklippta torra spraggarna.



Idag är mitt citronträd stort och välväxt igen och förra året blommade det åter.
Två vackra gula citroner finns nu på plats, nästan grapefruktstora från den blomningen. Snart dags för skörd alltså, och i somras blommade trädet rikligare än någonsin. Det spred en doft som från en parfymaffär. Mängder av kart rasade förstås i överdådet men där finns idag minst ett tjugotal välmående gröna citroner som växer och trivs.



Nu har jag lärt läxan förstås och igår gjorde jag den nödvändiga transporten till ateljén och numera måste jag hyra en täckt kärra för ändamålet. Det var besvärligt att kånka på det hela och tyvärr vippade krukan i kärran och två grenar med citronkart klämdes av. 
Av dessa citroner tänker jag göra insyltad citron; inget må förfaras. 
Nu står mitt vackra citronträd åter på plats i ateljén för vintern och där kommer det att glädja mig och förundra många besökare, med tropisk doft och ljuvlig grönska; de första gästerna förväntar jag mig redan på lördag, då jag öppnar några timmar för julskyltning under eftermiddagen.

Välkommen själv att se!

1 kommentar:

  1. Sparar du någon så att man får provsmaka i jul, pappa? Åtminstone en insyltad :) Jag vet ju hur ljuvligt de smakar!

    Lycka till i morgon på julskyltningen, jag finns med i tankarna!

    Kram Hanna

    SvaraRadera