måndag 21 maj 2012

21 maj - Lite nörderi om Ombergsväxter

.
Full sommar och min längtan går till Omberg, där jag börjar med en fika på ett av Sveriges absolut äldsta vandringshem vid Stocklycke. 
Jag har parkerat på höjden och tar en lång promenad genom skogen dit, för att kanske lyssna in den första mindre flugsnapparen eller möjligen en lundsångare, nu när sydosten har blåst hela natten.
Mycket annat njuter jag av, inte minst alla växter i grönskan, men de där fåglarna hör jag inte.




Skogsförgätmigej kan också, men sällan ha vita blommor.


På stigen in under bokarnas redan tunga grönska breder en sky av himmelsblått ut sig. Det är ett bestånd skogsförgätmigej.
Den är tidigare i blom än äkta förgätmigej och det är inte ovanligt att man finner exemplar med vita blommor såsom jag just gör.




En geting är på energivisit i körsbärsblommen. Det är nektaren som lockar..


I skuggslänterna står ännu fågelbären fulla med blommor.
Hemma i ateljén läser jag i den gamla "Lindmansfloran":
"Arten är vild i Norden, ehuru sällsynt. Den växer på goda marker i lövskog och skogsbryn. I Sverige når den norr om Mälaren. 
Fynd av subfossila kärnor bekräftar att arten var vildväxande i Norden åtminstone under vikingatid".


Och jag tror faktiskt att man funnit kärnor även vid utgrävningen av pålbyggnaden från yngre stenålderstid vid Dags mosse.
Idag flaggar Omberg verkligen vitt i öppna lägen av alla fågelbärsträd och vildaplar.




Midsommarblomster eller skogsnäva som känns mera adekvat som namn i södra Sverige har redan börjat blomma.


I diket finner jag den första blommande plantan av midsommarblomster och då tycker man förstås som sörlänning att namnet är felaktigt och att alternativet skogsnäva borde vara lämpligare.
Okej för det, men jag vet från resor norröver att namnet känns riktigt där och att det är i Norrland de verkligt fina bestånden av midsommarblomster finns och gör det i en väsentligt större variation, från vita blommor över ljusskära till mörklila.




Jag plockar upp en gullviva i min hand. Vilken sort är det?


Det finns alltså två genetiska varianter som växer blandat med varandra. De är verkligen av samma art och arrangemanget motverkar inavel. 
Det är nog inte många som känner till detta fenomen och kunskapen kan troligen föras till kategorin nörderi.




Den här populationen har pistillen högst upp och ståndarna nedanför.




Och med den här är det tvärtom - ståndarna där uppe och pistillen nedanför.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar