12 mars - Att rädda de gamla diabilderna för eftervärlden

.
- Det är inget nytt, säger min vän, fotografen Christer. Det fanns även under den analoga kamerans tid, att man med ett speciellt objektiv påskruvat kunde fotografera av sina diabilder istället för att scanna in dem.

Fördelen är tiden. Jag har provat med min flatbäddsscanner med plats för fyra diafoton i en ram. Det går så långsamt med hela processen, att man tröttnar nästan innan man börjat.
Med kameran är allt gjort snabbt och enkelt. Bilderna går rakt in i kamerans minneskort och sen enkelt vidare med överföring till datorn, för eventuell bildbehandling.
Nackdelen är väl möjligen kvaliteten. Men, jag vet faktiskt inte säkert om det egentligen blir sämre. Med de gamla diabildernas kvalitet i botten är det tämligen egalt.

Före och efter bildbehandling i datorn. Jag har slarvat med centrering vid fotograferingen. Det är inte alltid så lätt att hitta rätt i objektivet men det hela åtgärdas som synes lätt i datorn. 
Med de gamla diabildernas ibland förskräckliga rödstick och eventuella blekning, måste man jobba mera. Resultatet kan bli överraskande bra trots en första förfärlig anblick. Där finns ofta mer i originalbilden än vad man först kan befara.

(Min mor och mina systrar  på besök hos farmor och farfar i Lindesberg. Jag står själv längst till höger förresten. Året är 1959).

Det finns säkert flera märken av påskruvbara objektiv för diabildsfotografering. Jag köpte detta som med frakt kostade 1 694 kr på Scandinavian Photo.

Efter mycket sökande, funderande och efter rekommendation från fotofirma i Bankeryd köpte jag till slut ett objektiv för diabildsfotografering för ett par veckor sedan och jag har redan, efter knappt tre dagars arbete, fått in allt i min dator och då talar jag om ungefär 400 bilder i olika sorters ramar. 
Med en scanner hade allt garanterat tagit mycket längre tid och de nyaste automatiska diabildsscannrarna för hela magasin, vilka jag trots det höga priset länge var intresserad av, är enligt uppgift ännu inte att lita på mekaniskt eftersom de hakar upp sig hela tiden och ändå måste passas.

Med kameran krävs det god belysning. Jag har faktiskt riktat det mattade objektivfönstret rakt mot solen. Då blev det bäst resultat eftersom många av originaldiorna var ganska mörka. Man ställer in kameran på manuell fotografering, M på kamerahuset, och ställer in lång tid och ganska öppen bländare.

Lycka till nu! Det är en troligen en god kulturgärning att se till de gamla diabilderna innan de försvinner i framtidens brus. Men spara för allt i världen även originalen för kommande behov.