27 mars - Resa mellan vinter och vår

Årets första bofink sjunger









Det första jag hörde vid ateljén på fredags morgon var bofinken. Den satt i en av lindarna vid kyrkan och sjöng intensivt och nytt. Jag var på plats endast en kort stund för diverse uppdateringar inför helgens bortavaro.

Bofinken är Sveriges näst vanligaste fågel så upplevelsen är ju inte på något sätt unik men trots allt en härlig markering på vårens steg framåt.

........................................................................................................... En vårblek och sliten nässelfjäril, årets första, dansar förbi. .................................................................................................................................. Annars var fredagen en resdag, med en mellanlandning i dotter Emmas familj för några timmars barnvakt, varvid jag passade på att gå en dryg halvmils promenad med barnbarnet Alva i vagnen upp och ner längs Stångån mellan Hjulsbro och Hackefors.

Överallt spelande ringduvor, vårkråkor och skator, kanadagäss knipor, gräsänder och koltrastar. Våren segar på trots nordanvinden. I himlen hänger snödraperier under luddiga "vintermoln" men inget verkar nå ända ner till backen............................................................................................................................................................................ Mellan Nyköping och Södertälje passerar den nästan "obligatoriska" havsörnen högt över trafiken. ...................................................................................................................... Resan går vidare mot Stockholm och vi anländer om kvällen till dotter Hannas familj i Hägerstensåsen.

Lördagen ägnas åt lite shopping och sånt och på kvällen går vi på lokal på söders höjder på Kocksgatan. (Där bodde jag många gånger i ett vindskrypin som hyrdes av Grafiktryckarna på 80-talet). I korsningen ligger en tapasrestaurang som vi gästar. Hemvägen går ner längs Katarinavägen med den sköna kvällsutsikten över Slussen och Gamla Stan.

Utsikten från Söders höjder i Stockholm.

Denna dag, söndag, blir en hemresedag, men först hinner jag ta en lång barnvagnspromenad med Naemi. Vi är ute en och en halv timma, Naemi sover hela tiden, och jag vandrar nya spännande vägar i omgivningen runt Hägersten och Axelsberg. Jag imponeras över hur mycket natur som ännu finns kvar mellan hyreshus och villor. Många och långa promenadstråk går längs små gångvägar genom ekskogar och tallberg.

"Naturliga" promenadstråk i Stockholms närhet.

Mesarna sjunger överallt, och nötväckorna. Kråkor och skator är allmäna. Jag hör gråtrutar ropa från hustaken, sparvar tjirpa från hagtornshäckar och i skogen snarkar de första björktrastarna i duett med doande ringduvor. Koltrastar prasslar bland bruna höstlöv och grönfinkarna sjunger. Stockholms "vildmark" är på vårsprång trots den envisa och kyliga nordanvinden.

Och nu, när jag till slut drar mig hemåt igen luttrad och besviken över datorstrul under redigeringen av detta inslag möter jag yrande snö i luften. Det pendlar ännu mellan vinter och vår..