fredag 11 mars 2011

11 mars - Det fina i kråksången

.
Vårkråkan sjunger.
.
.
..
.
.
.
.
.
.
.
Bland all fågelsång som jag njuter av under min lunchpromenad i solen idag: steglits, grönfink, nötväcka, talgoxe, entita och blåmes, utmäker sig kråksången.
.
Det flesta åhörare skulle väl knappast kalla det sång eller kanske ens lägga märke till det hela men för mig är det absolut en vårlig milstolpe.
.
"kraa ... kraa ... kraa"
.
Tre gånger bjudet åt gången men med lite varierat tempo och tonfall, det är det fina i kråksången.
.
Ser man kråkan sjunga så där vackert kan man också notera hur den bugar för varje "kraa"; häver sig framåt och slår ut stjärten i full bredd. Det är speciellt.
Våren är till även för en känslosam kråka.
.

3 kommentarer:

  1. Hej, Gebbe.
    Du hyllar kråkan, säkert även skatan, råkan, kajan.
    Men nog måste väl även du någon bli fly förbannad på några av dem när de är för många och uppehåller sig allt för nära din bostad?
    Finns det någon av dem, eller någon annan fågel, som du inte tycker om så mycket?
    Alltså, vilken är i ditt tycke den värsta fridstöraren bland fåglar?
    Själv har jag för många skator inpå husknuten, nej på knuten. Och på taket, balkongräcket, på syrenbuskarna, på fågelmataren. Överallt.

    Tacka vet jag steglitsen. Och siskorna, rödhaken, blåmesen, entitan, och bergfinken.

    Må bäst

    Vännen, Jörgen

    SvaraRadera
  2. Kråkfåglar är helt klart underskattade! Mitt favoritvårtecken är när skatorna börjar med sin gnissliga sång.

    SvaraRadera
  3. Jörgen.

    Jag förstår inte frågan:
    "Vem är den störste fridstöraren bland fåglar?"

    De har alla en plats i mitt hjärta.

    SvaraRadera