Gipsavtryck av vargspår.
Höger framfot gjort av
den svenska vargstammens Eva,
som sedemera dödades i en
bilolycka men innan dess hann bli
"urmoder" till många av ättlingar.
(Insamlat av E. Isakson
vid Nyskoga i Värmland
den 21 maj 1983 på en fuktig grusväg).
.
.
.
.
Jag har i min ägo ett gipsavtryck från en varg. Det är ett kärt minne från 1983.
Då när Sveriges första "nya" vargar påträffades i Värmland reste min vän, reportern Christer Elderud och jag till Nyskoga för att på plats göra ett reportage för tidningen Corren.
Vi fick ett par härliga dygn en begynnande vinter i ett skogigt landskap på gränsen till Norge tillsammans med människor och stämningar just det året när landet åter berikades med detta
fantastiska djur
.
Vi fick följa med Naturvårdsverkets dåvarande vargspårare Erik Isakson på plats i markerna, spårade mil efter mil på nattsnöiga grusvägar, besökte gläntor och sjökanter där varg nyligen hade setts och fick träffa människor med åsikter om företeelsen och framtiden.
Vargarna själva, ytterst få, kanske bara en handfull idivider den där första tiden, höll sig emellertid undan.
Mycket har hänt sedan dess.
Efter en trög start har ändå till sist vargen någorlunda återtagit en rättmätig plats i vårt land. Och jag tycker att det är alldeles självklart att vargen ska ha en tryggad plats här hos oss.
Sverige är ett glest befolkat land och om inte vi i trygga och rika Sverige skulle ha råd att bereda utrymme för detta högtstående och vackra rovdjur vore det en skandal och ett totalt misslyckande. Vi skulle skämma ut oss i Naturvärlden och tappa vår trovärdiga röst som aktiva i miljöärenden runt om i världen.
Vi är tyvärr nästan där nu. Igen. EU undrar med rätta hur vi återigen kan tillåta en licensjakt på varg 2011 med en så låg population som strax över 200 djur totalt, och vill ha svar. Jag skäms. Igen!
Vill du, liksom jag, säga nej till vargjaktseländet så använd följande länk och protestera. Och sprid också meddelandet till dina vänner och bekanta. Det är viktigt!
Inom en månad drar man igång den skymffulla slakten.
.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar