tisdag 30 november 2010

30 november - Anders braskar

.
Rustika gamla lador på Dags mosse.
.
Fjorton grader kallt och ännu bara november.
Venus sticker ett vasst hål i östers turkoshimmel.
Jag kliver ut i träskor för att hämta tidningen.
Det är ännu tyst vid fågelbordet.
Havregrynsgröten puttrar på spisen.
Jag bläddrar i tidningen och läser att förra året var jordens varmaste år, globalt sett, sen man började med temperaturmätningar av modernt snitt.
Det är inte lätt, i tider som dessa, att känna sig som profet för klimatsmarthet. Man får gliringar från höger och vänster.
.
"Anders braskar och julen slaskar" och lite motsägelsefullt till detta: "När stubben bär hatt i Anders natt blir det en sträng vinter" vidare: "Vättern ska ryka fem gånger innan den lägger sig" och "Det måste snöa sju gånger före jul innan vintern är här." och slutligen: "Det blir lika många yrvädersdagar i mars som solskensdagar i advent".
.
Jag är nog lite trött på alla dessa gamla uttryck som "folk" ännu sätter sin lit till. Har all gammal mossa från bondepraktikan någonsin haft ett empiriskt stöd och berättigande så är det nog kört vid det här laget. Allt verkar stå på näsan klimatiskt sett numera.
Nej , jag skiter i alltihop och låter tiden och vädret ha sin gång, en dag i taget och om tre veckor vänder ljuset åter.
.

1 kommentar:

  1. Ja, så är det nog. Lika bra att skita i allt, bara ta dagen som den kommer och invänta nästa, den blir ju oxå som den vill. Naturen sköter sig själv, sa man förr, men fan vet längre?
    Just därför är det skönt att bara flyta med, det ordnar sig alltid.
    Vem som sköter naturen idag? Svara på den, du!
    Frank

    SvaraRadera