Min stolthet, kamelian, blommar nästan hela vintern och ibland känns det som att den blommar hela året runt. Jag fick den som gåva av Bosse i Hästholmen för ett par år sedan, då föregångaren, en ännu större kamelia, växte mig ur huset och därför såldes.
Den, som jag så generöst fick, är idag dryga metern hög och kraftig till växten, mörkt grön i det städsegröna, glansiga bladverket med stora och dubbelt rosenröda blommor. Hela sommarhalvåret står den ute i friska luften i vår trädgård, medan den får tillbringa vintern i min ateljé.
Ofta har jag känt mig privilegierad över den här vackra ägodelen; upplevt att den är lite sällsynt och udda som hemmaväxt, ett unikum i sammanhanget. Ja, jag har känt stolthet helt enkelt!
I förrgår blev jag nedtagen till jorden igen. Döm om min förvåning, då jag vid ett besök på vårt stora och välkända möbelvaruhus, fick se rack efter rack med vackra små kamelior vräkas ut till fyndpris. Lite taniga till växten ännu, men fulla av knopp och blommor stod de där som lockvara i flera hundratal för 99 kr per styck.
Jag blev nästan tillintetgjord, men köpte en förstås, som påläggskalv för framtiden. Den står nu också i min ateljé och jag lovar att ta hand om den väl. Det ska bli spännande att se hur det kan gå.
Stor och liten. Min två kamelior.
Alla ni som ännu inte har provat på arten kamelia tycker jag ska passa på. Bättre än så här blir det nog aldrig.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar