Nu har grönskan tätnat. Sommaren går mot mognad och himlens ljus växer.
Maj månads sista afton for jag ner till Alvastra för att lyssna in sommarkvällens fåglar. Jag fick strax sällskap av vännen Göran som tänkte detsamma.
Natten smyger in över Omberg vid Alvastra pålbyggnad.
Näktergalarna hade blivit fler, minst sex kunde vi höra samtidigt från parkeringen varav en var så nära att det nästan slog lock för öronen. Två gräshoppsångare fanns på plats men inte den flodsångare som Göran hört någon kväll tidigare. Törnsångare, sävsångare, lövsångare, svarthätta och trädgårdssångare vävde på sina melodier och årets första två kärrsångare klarnade sina strupar. Men framför allt gladde oss den kornknarr som snärpte mest hela tiden från andra sidan vassbältet.
*
Idag, medan jag väntar på återbesök i ateljén efter helgens Konstrunda, smiter jag iväg en liten sväng till Omberg med skissblocket i handen. Jag landar i Mörka hål-kärret där jag sätter mig på spången och skissar två orkidéer som står halvt dolda i axagstuvornas blöta framför mig.
Den till vänster, den väl utväxta är ungefär två decimeter hög, med karminröda blommor och med blad som nästan helt saknar fläckar. Men de som ändå finns där går igenom till bladens undersida och det får mig att känna att det nog ändå kan vara en ljus variant av blodnycklar. Den högra, den lilla krympta, har däremot blad som är tätt fläckade i purpur och då är det inte är någon tvekan om att arten är blodnycklar.
Jag letar förgäves efter flugblomster men vill inte lämna spången och då blir det genast svårare. Men, årets första fästing får jag med mig hem.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar