Under förra året kunde man njuta av upp till sju älgar som höll till på en rapsåker, nära vägen vid Dags mosses södra ände, i anslutning till Broby gård. Ofta såg man också spåren av dem när de genade dit från Omberg över den svarta jorden.
Även i år är åtminstone vissa av älgarna kvar i området och spåren berättar om deras närvaro här och där. Jag tog ett foto av de mäktiga kliven häromveckan, när snön ännu dominerade. Det gör den förrresten extra länge just på Dags mosse. Vägen längs Tåkern vid kanten av mossen brukar vara isig långt fram i april. Det är torven i mossen som konserverar kylan, precis som med det där gamla knepet från förr, att förvara sjöisblocken i sågspånshögen, så att man hade isskåpskyla ända in i sommaren.
Så var det hos mormor och morfar i min barndom. Sågspånshögen låg i skugga bakom höskullens stenlagda uppfart och där kunde man gräva sig ner ända till den blöta isen och jag minns glassen min mormor gjorde i byttan som stod i hinken med blandningen av krossad sjöis och salt. Flakig gräddglas på äkta vaniljstång! Men nu är jag visst en bra bit från ämnet i rubriken.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar