Klippon startade på första rycket! Vilken klippa!
Tyvärr tog bensinen slut innan jag var helt färdig. Men det mesta blev utfört. Tungt var det men det gick.
Näktergal.
Däremellan kunde jag lyssna till näktergalarnas sång. Så här de första dagarna efter ankomst sjunger de ibland även mitt på dagen och jag tyckte mig kunna räkna in till hela sex olika fåglar runt omkring Stugan. Fantastiskt - nytt rekord!
Ett skällande läte trängde plötsligt igenom.
Högt från himlen lät det och jag spanade mellan aspträdens ännu olövade toppar och fick till slut syn på dem - de vitkindade gässen. De kom på skrå, 150 individer, och försvann snabbt mot norr.
Det här var inte några Skansengäss, eller från Vadstenas lokala population vid Vättern, där de har etablerat sig det senaste decenniet. De här vitkindade gässen var äkta vara - arktiska gäss; såna som flyger från övervintringsplatserna i Mellaneuropa direkt och nonstop ända upp till Novaja Semlja och ishavstundran.
Det hördes i den isiga klangen och syntes på brådskan och målmedvetenheten!
På hemvägen vid Disan noterade jag min första törnsångare för året.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar