12 februari - Skeppsmask

.
När Morgan och jag häromveckan vandrade runt på Falsterbonäset fann vi att en stor trädstock som låg uppspolad på stranden var kraftigt angripen av skeppsmask. Detta förvånade mig något eftersom jag tror mig veta att skeppsmask inte ska förekomma i Östersjön.

Trästocken som var svårt angripen av skeppmask vid Falsterbo den 31 januari 2013.

Nu har jag sökt lite i ämnet och funnit intressanta uppgifter om att arten under 2000-talet har börjat sprida sig också in i Östersjön, framför allt i dess södra delar på grund av klimatförändringar som dels gör att Östersjöns vattennivå höjs och att bräckvattnet därmed blir allt saltare, dels att vattentemperaturen ökar.
Vårt fynd är alltså ett synligt bevis på detta.

Tidigare har således Östersjön varit en frizon från denna träätande mussla till gagn för den marina arkeologin; skeppsvrak har kunnat ligga kvar opåverkade i århundraden, se t ex regalskeppen Kronan och Wasa och mängder av andra träfartyg. Så är det inte längre, tyvärr. 
I Sverige har forskarna hittat skeppsmask runt Skånes kust fram till Ystad. Ett liknande mönster finns även i Danmark och Tyskland. 

- Vid Rügen har skeppsmask angripit vrak som legat oskadda sedan trettonhundratalet och nu ser vi angrepp också i Sverige, säger Christin Appelqvist. (saxat ur DN)

Där skeppsmasken förekommer äts allt trä upp med förvånande snabbhet. Virket undermineras genom tätt gnagda kalkinlagrade gångar och faller snart sönder.

Skeppsmask, Teredo navalis alternativt Nototeredo norvegica, är en mussla med utdragen kroppslängd, upp till 20 - 30 cm (> 60 cm). I huvudänden har den två små skarpa rester av sina musselskal vilka den använder till att borra sig framåt med, och samtidigt äta mjukt saltvattenmättat virke. Vattnets salthalt är avgörande för artens förekomst. Den har sitt ursprung i Stilla havet och Indiska Oceanen och sprids fortlöpande av mänsklig marin verksamhet.

Träbit med gångar av skeppsmask som jag samlat in vid Sumatras kust.

Tidigare har jag själv sett angripet virke av skeppsmask i Indonesien. Där är det förstås betydligt vanligare, eller snarare regel, då man strandfyndar.

Nu har jag sänt ett mejl till forskaren Christin Appelqvist om fyndet vi gjorde. 
Svar senare samma dag: 

"Hej Gebbe,

Tack för ditt mail. Det var roligt att du kontaktade mig och trevligt att läsa din blogg. Ett litet fel hittade jag dock och det var att det står att jag (forskare) hittat skeppsmask ända till Ystad. Jag har haft träpaneler från Strömstad - Ystad i många år men får inga angrepp längs Skånes sydkust, inte heller i Falsterbokanal. Den sydligaste lokalen för angrepp är Klagshamn söder om Malmö.

Den vackra stock du hittat har förmodligen fått sina angrepp någon annanstans och sedan drivit med strömmarna och strandat på Falsterbo. Det är först när man hittar levande skeppsmask på fasta träkonstruktioner eller i mitt fall hängande träpaneler i rep som är förtöjda i bryggor, som man kan säga något om själva utbredningen.

Så om du hittar attackerade bryggpålar eller liknande söder om Klagshamn och vidare längs sydkusten får du gärna rapportera det till mig :)

Välkommen åter om du undrar något mer över dessa fascinerande djur.

hälsningar Christin"

Jag blir naturligtvis mycket glad över att få ett så snabbt svar och härmed skickar jag Christins uppmaning vidare via min Naturliga dagbok för alla er andra att reagera på. Här är adressen:

Christin Appelqvist PhD student

Dept. of BioEnv - Tjärnö

University of Gothenburg

Tjärnö

452 96 Strömstad

Sweden

Tel:     +46 31 7869668

Christin.Appelqvist@gu.se

www.bioenv.gu.se