26 september - Lite om djurlivet i en Stockholmsförort

.

Parksnäckorna kryper upp längs husväggarna i Hägerstensåsen.

.

Så är en skön helg i dotter Hannas härliga familj i Hägerstensåsen över. Ett par dagar i så ombonat sällskap går väldigt fort.

.

Jag tar med barnbarnet Naemi på morgonpromenader i området. På lördagsmorgonen är det nästan sommarvarmt men idag på söndagen gråkallt och blåsigt.

.

Samhället Hägerstensåsen, en söderförort till Stockholm, är från 50-talet och ligger högt beläget med uppvuxen grov tallskog i bergbackarna. Överallt finns det gott om bärande buskar och träd och undervegetationen är ofta tät och snårig. Vanliga växter är vitplister, löktrav och ryssgubbe, tre arter jag knappast finner i min egen hembygd.

.

När man vandrar omkring här är det ibland svårt att fatta att man är så nära en storstad, ty hela tiden drar meståg runt, björktrastar stimmar i flockar vid rönnar och oxlar, steglitsor flyger kvittrande mellan hustaken, bofinkar "tjinkar" längs grusgångarna, nötskrikorna transporterar ekollon och skatorna finns precis överallt.

.

Alltså så är det, Hägerstensåsen är självklart också ett stycke natur med varierade värden och egen integritet.

.

På husväggarna märker jag att det sitter fullt med snäckor uppkrupna. Jag noterar att det är fråga om parksnäckor (Cepaea nemoralis), eller som de också kallas: brunläppade trädgårdssnäckor. Dem har vi inte heller i Ombergsbygden. Märkligt att de kryper upp så högt - fem sex meter.
.

Parksnäckan är mycket varierande i färg - ännu mer än den mera allmänna trädgårdssnäckan.

Den kan ha en grundfärg från vitgul till brunsvart över rosa och ljusbrun och rändernas antal och bredd sträcker sig från noll till tio. Gemensamt för alla färgformerna är dock den bruna skal-läppen som man ser på det här avmålade tomma exemplaret.

.

Väl hemma igen läser jag: "Parksnäckan (Cepaea nemoralis) påträffas främst i Skåne men är också allmän i Stockholmstrakten".

Jag har funnit dem rikligt i Uppsala också och jag undrar jag om inte någon upsaliensisk biolog någon gång varit klåfingrig nog att ha tagit med dem hit till denna bygd söderifrån; antagligen finns i så fall detta väl dokumenterat någonstans i en avhandling.