Jag åkte till Vadstena simhall igår eftermiddag för att genomföra mjuk fysträning med min komplicerade fot, som fortfarande, efter 18 veckor, är i bandage.
Vid parkeringen spatserade några par råkor omkring. Varje gång råkhanen hittade något ätbart så började honan tigga. Ämligt hukande gnällde hon som en unge. Upplevelsen var en exakt parallell till det jag berättade om och illustrerade igår men då handlade det om skator.
Under hemvägen glittrade blå vattenpölar överallt på åkrarna i Tåkernbygden. I en av dem satt ett gäng kråkor. De badade för fullt, så det riktigt stänkte. Om någon visste hur skönt det måste ha känts så var det ju jag, som nyss klivit ut ur bastu och simhallens bassäng.
Hemmavid om kvällen, mot en djupblå himmel med en femdagars nymåne ledsagad av den glimmande ljuspricken Jupiter gjorde kajorna en extra sväng i en njutningsfull vårdans runt kyrktornet.
Åter några subtila små vårtecken. Men ännu har jag faktiskt inte höprt talgoxen eller blåmesen sjunga.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar