fredag 2 september 2022

2 september - Arkeologi i Ödeshög

Det bestämdes om en arkeologisk utgrävning i Ödeshögs centrum, där den nya vårdcentralen med annex ska byggas, och jag hade tänkt mig att hänga där en del. Men så kom den där Coronan emellan och tiden smälte bort. 

Jag gick förbi en dag utanför staketet mot slutet av utgrävningen och frågade arkeologen Jeremy, om det var möjligt att få komma in på en kort visit. 

-Nja, svarade han lite trevande. Vi får inte ta emot besökare här inne hur som helst. Men du kan ju fråga Mattias därborta vid grävskopan, han som är chef. 

Jag kände och insåg problemen med att ha folk drällande där bland schakt och artefakter, så jag avstod från att gå vidare. Men, jag bad Jeremy berätta lite för mig genom staketet och det gjorde han mer än gärna.

- Vi har inte funnit jättemycket, sa han. Du ser lagren i schaktet och där under asfalten, det översta lagret fyllt med ledningar och grus, är ett ungefär två decimeter tjockt, mörkt lager med "matjord". Det är odlad mark såsom det mesta härinne, gamla åkrar från 1800-talet och 1900-talet och de har nog tillhört gården som låg här någonstans. Jag tror den hette Brännegården. (...) Under det mörka lagret kommer efterhand olika kulturlager från tidigare, ner mot medeltid och till och med järnålder.

I det närmaste schaktet kan du se stolphål på rad som indikerar att här har legat ett hus och ett tecken på att det nog är någon form av boningshus är att mitt i finns en långhärd. Vi vet ännu inte säkert, sa Jeremy, men boningen kan vara från järnålderstid.

- Har ni hittat några trevliga artefakter, frågade jag, smycken eller kritpipor och fick svaret: "Några keramikskärvor bara."


Så var den över, utgrävningen, utan en enda användbar bild.

När jag passerade två dagar senare var inte Jeremy kvar och ingen annan heller mer än den person som med grävskopa lade igen hela utgrävningen. Så var det hela över och lite rumphuggen blev jag utan det mesta som tänkt var. Resten fick jag läsa i tidningen:


Faksimil Ur Corren. Reportage av Fredrik Sandberg

4 kommentarer:

  1. Intressant är det men kanske inte för dem som ska bygga. Och så mycket man inte har en aning om, nära farmors och farfars ägor, ja de är döda sedan länge, men där skulle byggas radhus och Uppsalaarkeologer satte igång med fart med utgrävningar. Man fann först skärgårdsmiljö med jakt och fiske ca 5500 år gammal, sedan uppehåll till romersk järnålder och järnbruk, järnframställning och smide. Hus i underjorden och också hur de indelat sina "tomter", ägor kanske. Till slut fick minsta förskolebarn till studenter undervisning här. Och visst hade det under årens tid hittats en del på ägorna av pappa och hans syskon som lämnats in. Men inte trodde någon att det var av en sådan omfattning. Hela utgrävningen tog fyra år och finns dokumenterad i detalj. Nu står radhusen där.

    Sen vid sjön nära, där vi har sommarhus, där fann man en båt som nu är på Sjöhistoriska, vi hann aldrig ro i den😄

    SvaraRadera
  2. Hej Monica,

    Jag tackar dig för din trevliga kommentar. Vilken stor arkeologisk insats och så spännande fynd. Det var lite annat det mot vad som hände här mitt i Ödeshög.
    Historien ligger under våra fötter och det är väldigt intressant, så givande faktiskt att man skulle vilja skriva en bok. Har du funderat på det, att använda fantasin och fabulera vad som göms nu under dina fötter.

    Gebbe.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag läste dokumenten och redan där blev man yr i huvudet av all fakta, som var lite "torr" beskriven. Skulle vara fantastiskt om någon riktigt duktig historiekännare och samtidigt god berättare skrev en bok. Maken säger lika, kan bli säger han.
      Och inte nog med det, på farmors sida är hennes anor nu utgivna, har inte köpt boken än, den handlar om 1600-tal och Mattias Klum fotat allt inne och ute och i omgivningar och fått ihop den tidens historia med författarna. Får bli julklapp.

      Radera
  3. Tack för din uppföljning Monica och samtidigt ber jag om ursäkt för fördröjd svar.
    Där har ni ett uppdrag. Spännande bokprojekt!

    SvaraRadera