24 januari - På Tåkerns is

Jag gjorde en liten provrunda på sjön Tåkerns västra sida idag. Jag  planerade för en vandring i en av vasskanalerna där, för vår "Tisdagsklubb". Men promenaden får nog bero en tid i väntan på en möjlig vinterretur.

... Isen var nämligen vattnig och hal.

*

Jag sköljer av leran från den smetiga stigen nedför strandhanget och känner mig för med stavarna ute på isen, som visar sig vara bärkraftig och seg men bitvis helt genomskinlig, så att jag ändå blir en aning osäker. Tuvmaden följs av en bård av smalkaveldun som efterhand ersätts av allt högre bladvass, och jag väntar på lock från den första skäggmesen.

En bård av smalkaveldun.

Vinden viner vårligt från sydväst och vattnet står bitvis flera centimeter högt över isen. Några fräthål med bubblade vatten öppnar sig runt tuvor och strån där vind och sol kommer åt och det är verkligen "onödigt" halt, trots att jag är utrustad med både dubbskor och stavar.

Inne i hög bladvass hör jag snart den första skäggmesen. Det är en hane som tycks vara ensam, ty han sjunger knirkligt och tyst för mig när jag svarar honom. Men visa sig i den hårda vinden vill han inte, eller så går han inte på min imitation - förståeligt.

Bladvassen har börjat släppa sina frön, det är tidigt det, och frömassan bildar små drivor och mönster i isvattnet - otillgänglig för hungriga skäggmesar.

En vattenspindel har vaknat till ett liv på sparlåga.

En vattenspindel kryper oerhört långsamt över isen och jag noterar gott om skal av infrusna posthornssnäckor och dammsnäckor.

Där möss och näbbmöss tidigare kilade i snön över isen finns ännu avslöjande spår från deras tunnelbyggen i form av mörka vindlande band.

Jag vänder efter blott 500 meter ut från land. Bruset från vinden i vassrören är det enda jag hör, inga fler skäggmesar och inget annat liv heller.

Eller vänta! Ett svagt "klong". Tätt över vassen, nästan mellan vipporna, kommer en korp virvlande i motvinden. Den gör en halvcirkel runt mig där i ensamheten, svagt småpratande och med blinkhinnans vita signal berättande att den ser mig väl och nyfiket undrar en smula.

För korpar gäller nämligen att där det finns människor brukar det finnas mat. Kan jag vara en fiskare eller en jägare med byte måhända?