Jag tänker på norrskenet häromnatten. Det syntes över stora delar av södra Sverige. Nätverk såsom Facebook och Instagram bidrog till att väldigt många fler idag än tidigare fick chansen att uppleva detta mäktiga skådespel på himlapällen och därför svämmade kanalerna snart över av vackra bilder och hänförda rapporteringar, där också min akvarellskiss fick plats.
Akvarellen jag gjorde av norrskenet över Ombergsbygd.
Fenomenet är förstås inte lika positivt som vackert. Man vet att häftiga elektromagnetiska solstormar som slår ner över jorden, påverkar oss och våra verksamheter mer eller mindre negativt. Det magnetfält vi har runt planeten skyddar oss från det värsta men vid polerna sipprar laddade partiklar lättare in, vilket förklarar beteckningen norr- och sydsken. Jag läste nyss att en forskare berättade, att det antagligen var en reva i magnetfältet som förorsakade det ovanligt sydligt utbredda norrskenet senast.
Det här får mig ovillkorligen att tänka på den kanadensiske poeten och sångaren Leonard Cohen. Han tycks tidigt ha varit något väsentligt och hemlighetsfullt på spåren. Hör här en rad ur hans sång Anthem.
"There is a crack in everything, that is where the light gets in".
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar