2 mars - Nunataken Omberg

I mitt arbete med Istidens Omberg har jag kommit till att illustrera begreppen slukränna och slukås; spännande ord med spännande bakgrund.

Jag saxar ur texten till skylten: 

"Om du studerar hur solsken smälter snö på vårvintern så märker du att det smälter snabbare runt mörka föremål. Den vita snön reflekterar solstrålarna men småsten och kottar värms upp. Runt dessa bildas små pölar av smältvatten. Så började solens strålar smälta fram Omberg ur inslandsisen för 11 000 år sedan ...".

Nunataken Omberg för ca 11 000 år sedan, illustrationen är här fortfarande under arbete.

En nunatak är ett berg som sticker upp ur inlandsisens tak. Ordet är inuitiskt. Nunataker finns idag både i Arktis och Antarktis. Men även Omberg var alltså en gång en nunatak som stack upp ur den smältande inlandsisen och när Ombergs nuvarande Hjässa smälte fram ur isen bildades en turkosfärgad glaciärsjö runt om. När temperaturen alltfort ökade och isen tärdes hittade glaciärsjön efterhand både smärre och till slut enorma utlopp under isen, där vattnet störtade ner och gröpade ur "rännor" radiärt längs sluttningarna.

Dessa "rännor" kallas slukrännor och finns att se längs Ombergs nuvarande sluttningar framför allt tydliga i omgivningarna runt Turisthotellet. Länge var dessa "rodelbanor" på Omberg både ganska okända och av obestämt ursprung men för bara några årtionden sedan kunde geologen Hans G. Johansson slutligen få sin teori godkänd och bekräftad. 

I änden av en slukränna bildas en ås eller ett delta av slukrännans material. Denna del kallas slukås.