Mitt beting i projektet Istidens Omberg, att illustrera ett antal nya skyltar till en naturslinga vid Stocklycke på Omberg, går mot sitt slut. Allt är färdigmålat och grovt layoutat. Nu återstår finjusteringar, inscanning och att färdigställa materialet digitalt samt ombesörja överföringen till beställaren Sveaskog.
Fram emot senvåren är det meningen att allt ska vara på plats och vi får väl se om det då kan bli en invigning av något slag, Coronan sätter ju käppar i hjulet för det mesta numera.
Det sista som sker är att jag ändå tar mig an ett förargligt vitt hål i den av skyltarna som kallas Stocklyckedalen. Där berättas historien om hur det kan ha varit på platsen för mycket länge sedan, för längre sen en blott en senaste istid, för hundratusentals och till och med flera miljoner år sedan. Fanns här ullhårig noshörning och mammut och andra i dag utdöda exotiska djur? Ingen vet säkert eftersom allt är bortsopat av minst ett tjugotal istider under eoners förlopp. Det är emellertid spännande att fundera en sväng till och att våga sticka ut hakor.
Det vita hålet i min skyltplan störde mig så att jag till sist ändå bestämde mig för att måla den där mammuten som fattades.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar