Vi skördar rädisor allt vi förmår; rackarns så mycket det blir på en gång av en enda liten påse frön. Utan beska men mycket smakrika och krispigt saftiga är de som bäst bara en kort tid och den infaller just nu, innan det blir för varmt igen, hoppas jag.
Nyskördade egna rädisor är smaskens.
Regnen och svalkan har alltså rått en tid nu och summerar jag nederbördsmängden den senaste månaden hamnar den ungefär på 35 mm. Det är bra det och nu är allt saftigt grönt i naturen igen.
Efter gräsklippningen häromdagen gick jag bort till äppleträden för att kolla upp min tvååriga mistelplanta. Den börjar skjuta nya skott och blad och ser ut att trivas.
Vinterns sådd av mistelbär i mina äppelträd har börjat gro.
Samtidigt undersökte jag hur det gått för den senaste sådden av mistelbär; den som gjordes med ett tjugotal frusna bär från Västerås i vintras. Därvid upptäckte jag ytterligare en liten planta från tidigare, en väl dold ett-åring i en grenklyka. Det tar sig!
En ett-årig mistelplanta.
Det kommer att bli ett riktigt mistelparadis i Björkmans trädgård i Ödeshög i framtiden, det kan jag utlova! Sammanlagt har jag nog "planterat" ett femtiotal frön och det kan väl vara bra att känna till ursprunget till denna lokalt uppkomna massförekomst.
När jag nu ändå berättar om smått, kan jag väl också passa på att presentera den minimala notis jag fann i morgontidningen från i lördags, om ett besök i min ateljé.
Det sker hela tiden att jag får mer eller mindre välplanerade besök. Den här gången anlände en buss med 50 pensionärer från Askebyområdet, öster om Linköping. De förlade en heldag i bygden och det var mycket trevligt att få ta hand om alla dessa intresserade människor.
Bra var det också att allt i god tid var förberett och ordnat.
Så ska det gå till!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar