.
Muff - är nog ingenting som ungdomar av idag har en aning om vad det är.
70-talets rattmuff, en pälsmjuk ofta färgglad rattbeklädnad, som skulle värma händerna under iskalla vinterkörningar i bilar som var långt ifrån den komfort och värmestandard som råder idag, minns jag med lite road min, även om det på den tiden faktiskt var allvar.
Men jag är så gammal att jag också väl minns den muff som mamma använde till kappan under iskalla dagar. En pälstub, öppen från båda ändar, att stoppa händerna i undan den bitande naren.
Den är jag snart den sista generationen att minnas och inom kort lever den bara som kuriositet i diverse bildkryss.
Men varför nu detta exotiska ämne - muffar?
Jo häromdagen kallade Ulla på min uppmärksamhet i trädgården.
- Kom Gunnar! Vad är det för fjäril som sitter på fönsterblecket?
Ett fly eller en spinnare var det, men eftersom jag var osäker på art presenterade jag fotot på ett nätverk för fjärilsintresserade varvid Martin Stjernman snabbt svarade:
"Grå tigerspinnare, Diaphora mendica"
Anledningen till ämnet i mitt skriveri är väl härmed uppenbar, ty detta är verkligen en riktigt "muffig" fjäril, eller hur, och väldigt vacker i sin enkelhet.
Förresten, det är en hane. Förutom färgen i detta fall, honan är vit med svarta prickar, kan man alltid känna igen hanar i familjen på deras fantastiska kammade antenner som de kan finna honan med på långa avstånd. Vetenskapen berättar att endast enstaka molekyler av honans feromoner i luften gör att han kan hitta fram.
Annat spännande om nattfjärilar som flyn och spinnare är att deras långhårighet är nödvändig under kalla nätter med frost, att värma sig med och att de faktiskt arbetar sig upp till den reglerade värmehållning som behövs inför flygturer genom att vibrera hastigt med sina vingar.
Artnamnet mendica, läser jag om i nationalnyckeln, betyder tiggare, vilket syftar på hanens enkla gråbruna färg.
Ännu ett av naturens små under och kuriosa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Snygg fjäril som jag själv aldrig träffat på, eftersom den bara orkar upp till Medelpad och lite till.
SvaraRaderaTack för din kommentar Bert. Jag är själv osäker på om jag har sett den här hemmavid tidigare. Väldigt vacker i sin enkelhet!
SvaraRaderaGebbe
Kanske det var hos Bert i Luleå som jag fann din blogg ...? tänker jag nu.
SvaraRaderaEtt trevligt sammanträffande oss naturälskare emellan.
SvaraRadera