12 maj - Sysslingar

.
Sysslingar har man dåligt grepp om och bryllingar/tremänningar känner man normalt inte alls till.
Men ibland knyts nya kontakter med gamla band. 
Redan för snart tio år sedan hörde jag således av Gunnel, Berit och Margareta från Krämarp i Sommen, inte mer än tre mil bort. Då visste jag inte mycket om släktskapet de berättade om; att deras farmor och min farfar var syskon.

Nog hade väl min far Acke någon gång berättat för mig om släkten i Tranåsbygd, men detta fick inte  plats i mitt dåtida yngre sinne.
Nu är det mera dags, när livets dagar blir färre och ålderdomen tränger sig på.

Gebbe, Per och Margareta, sysslingar från olika håll.

Margareta Ekeroth, en av mina sysslingar från Krämarp kom på välkommet besök häromveckan i sällskap med en annan syssling, dock inte min, Per Ahlberg från Linköpng, för att visa bilder och berätta mera.

Det blev några timmars trevligt samtal och genomgång av relationerna. Så fick också Per och jag reda på att vi ändå inte är släkt mera än genom tidigt ingifte i varandras ätter.

Margareta plockade ur sin sprängfyllda pärm bland mycket annat fram ett bröllopsfoto, från 1907 tror jag det var. Ett fantastiskt, i datorn färglagt fotografi med hela den ursprungliga släkten och bekantskapskretsen från min unge farfars tid samlad till fest..
Detta foto har jag nu kopierat och tagit med för att göra en fortsatt genomgång av personer och band tillsammans med en entusiastisk fader.

Där är min pappas far Erik, nr 1, min farfar alltså, 19 år gammal och det är hans storasyster Anna, nr 2, som gifter sig med Per Ahlbergs farfars bror, Robert Ahlberg. Bredvid brudgummen står min farfars far, Axel Björkman, nr 5, och under honom sitter min farfars mor, Maria Björkman, nr 6, född Thörngren.
Pappa berättar att både hans farfar och farmor redan var döda då han föddes 1923.

Min farfars äldre bror, min namne Gunnar Björkman, nr 2, disponent för Örebro pappersbruk, mecenat och vän till Sten Bergman och stor konstsamlare med bl a Rembrandt i bagaget ( Skänkta till nationalmuseum) har jag träffat flera gånger som barn, medan farfars yngre bror, Bror Björkman, nr 3, aldrig kom i min väg.

Margareta och hennes två systrar är alltså barnbarn till bruden Anna, som här gifter sig och jag är barnbarn till den unge Erik Björkman i övre raden. Idag är vi dessas barnbarn och alltså sysslingar och tänker tillbaka till bröllopsfesten och på alla de glada deltagare som sedan länge är borta för evigt.

Jag undrar hur de alla tänkte på sin framtid, spekulerade de möjligen om sina kommande släktingar på något sätt? På samma vis kanske, som vi nu funderar på framtiden och om framtidens barn möjligen får anledning och möjlighet att tänka tillbaka på oss.

Livet är bra märkligt, man lever en stund på jorden. Det är allt?!