tisdag 6 september 2016

6 september - En liten sväng bara

.
Jag är så inne i mitt oljemåleri just nu att jag får viss abstinens när jag inte kommer åt att utföra några penseldrag alls.
Som idag till exempel, när Ulla måste ha bilen. Då stannar jag hemma för att utföra en hel mängd nödvändiga och ibland intressanta beting som att städa, skruva i nya beslag på byrån i sovrummet, lägga in en stor squash i ättikslag samt dessutom faktiskt ta mig tid till att lösa korsord vid fikat. 

Men så, just precis nu i sen eftermiddag när solen ännu strålar varm, visar sig en liten liten öppning av tid och bilråd att utnyttja och jag drar iväg direkt ner till Stugan.
Jag tar vägen via den gamla Riksettan över Rök, den går snabbast.

Mellan Hejla backe och Renstad gård hänger en rovfågel under molnen. Med hänvisning till vad jag skrev alldeles häromdagen, vad tror ni att det är? 
En glada förstås!
Så blev min lilla sväng ner till stugan ännu en bekräftelse; en riktig syn för sägen.

På väggen hänger jag upp några av oljorna jag har på gång.



En har arbetsnamnet "Jätten" och är ett motiv som delvis finns i verkligheten, på Omberg i närheten av Höje äng. 
Jag sätter mig en stund i solen i stolen och begrundar det hela. Känner att jag befäster känslor och får idéer om fortsättning.

Sen åker jag hem igen.

Jo! det var en sak till jag ville berätta. Häromdagen vid parkeringsplatsen till Naturum Tåkern fångade jag en Storfläckig pärlemorfjäril i håven. Den var så liten att jag trodde det var en nätfjäril. Jag blev överraskad förstås när jag vände upp undersidan där stora speglar blänkte intensivt bakom håvens maskor.



Jag saxar ur Wikipedia:

"Vingspannet varierar mellan 35 och 50 millimeter, på olika individer. Hanen och honan är lika varandra, förutom att honan är mer grönaktig på ovansidan av vingarna närmast kroppen än hanen.[1] Vingarnas ovansida är orange och mönstrad med brunsvarta fläckar, både runda och mer oregelbundna. Ytterkanterna är också brunsvarta. Bakvingens ytterkant är vinklad till skillnad från andra pärlemorfjärilar som har en rundad ytterkant. På undersidan är framvingen något ljusare orange och beströdd med svarta fläckar. Kanterna och framhörnet är gulare och i framhörnet finns flera silvervita fläckar inramade av brunt. Undersidan av bakvingen är gulbrun och brun med många stora silvervita fläckar. Tvärs över bakvingen finns också ett band med små vita fläckar inringade med brunsvart.
Larven är svart eller brunsvart med ljusa taggar. Den blir upp till 35 millimeter lång.

Levnadssätt

Denna fjäril, liksom alla andra fjärilar, genomgår under sitt liv fyra olika stadier; ägg, larvpuppa och fullvuxen (imago). En sådan förvandling kallas för fullständig metamorfos.
Flygtiden, den period när fjärilen är fullvuxen, infaller mellan maj och augusti i flera generationer.[2] I varmare klimat kan flygperioderna inträffa året runt. Under flygtiden parar sig fjärilarna och honan lägger äggen på eller i närheten av larvens värdväxter. Efter någon vecka kläcks larven ur ägget. Värdväxter, de växter larven lever på och äter av, är framför allt olika arter i violsläktet, till exempel styvmorsviolängsviol och åkerviol, men även arter i andra växtsläkten har rapporterats, bland annat oxtungesläktet och hallonsläktet.
Larven växer snabbt och förpuppas efter en halv till en månad. Ur puppan kläcks den fullbildade fjärilen. Denna art hinner under samma sommar lägga nya ägg ur vilka en ny generation larver kläcks. Dessa larver övervintrar utan att vara fullvuxna och fortsätter att äta tidigt på våren, varefter de förpuppas och kläcks som fullvuxna efter ett par veckor.

Habitat

Den storfläckiga pärlemorfjärilens habitat, den miljö den lever i, är torrare blomsterängar och steniga och klippiga områden.

Utbredning

Denna fjärils utbredningsområde sträcker sig från norra AfrikaKanarieöarna och Europa genom CentralasienPakistan, norra Indien och Burma till västra Kina. I Norden förekommer den i Danmark, södra Sverige och södra Finland samt upp till Gudbrandsdalen i Norge. Eftersom den är migrerande, det vill säga att den flyttar, är det svårt att dra några exakta gränser för utbredningsområdet då det varierar från år till år, bland annat beroende på vädret".

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar