Det händer varje höst att man läser i tidningen om de där vårtecknen som dyker upp vid fel årstid.
Nu har det hänt igen.
Häromdagen, då jag drog upp rullgardinen i sovrummet, kom skatan bärande på en stor kvist till boet i sembratallen. Jag har faktiskt aldrig noterat det om hösten tidigare, trots att jag kanske borde ha gjort det eftersom där ligger nya grenar nästan varje dag på gräsmattan under tallen. Det egentliga bobygget brukar ju börja så smått först i januari och så här års är det väl mest reparation på gång och jag förstår att paret önskar lite förstärkning inför vintern om det nu är så att man funderar på att sova över i ett ombonat eget näste istället för i den för nästan alla Ödeshögs skator gemensamma sovplatsen i de täta sälgbuskagen vid grusgropen i Jeanneberg.
Lite märkligt kändes det i varje fall att se ett sånt "vårtecken" mitt i blanka hösten
Vitsippan blommar i slutet av oktober. Märkligt!
Det blev en suddig bild med mobilens kamera uppenbarligen alldeles för nära för ordentlig skärpa.
Och sen då, i söndags under tipspromenaden med hela stora familjen vid Skönatorpet, klev jag av spåret en liten sväng av naturlig anledning och det ledde till att jag fann den här vitsippan - blommande.
Nu drar jag inte för stora växlar på det här, med vår och så där menar jag, det är höst, rejäl och tjurig höst och undantagen till trots dröjer det fem månader ytterligare innan det känns verkligt och definitivt att det där med vår är en adekvat beskrivning.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar