Tänk så enkelt det har blivit, alltför enkelt ibland kanske, att föra dokumentation över naturaliefynd numera via mobiltelefoner och digital Artportal.
Min farfarsfars, farfars och min fars gamla portör. Numera min.
Jag tänker på föregående generationers bemödanden och åligganden att till exempel samla in och artbestämma växter för att få ut en godkänd examen i realexamen och studenten av en kinkig examinator och mentor. Med portören slängande runt nacken fick man samla in och försöka nyckla i svartvitt format utan mycken bildhjälp bäst man kunde.
Inga Berglunds herbarium.
Herbariet som det funnits många tusenden av på vindar och skrubbar har oftast numera sen länge försvunnit till tippen. Synd på så många godbitar är det men som med allt gammalt förgår det mesta, trots hårda marmorerade pärmar, klisterremsor, vackert handskrivna lappar och borta är också mestadels växtpressen och gråpappret.
Ur Inga Berglunds herbarium - vitmåra, Galium boreale.
Det tog tid förstås, men det blev vackert och tiden det tog gjorde säkert att man lärde sig allt mera gediget och långsiktigt.
Idag vandrar jag runt med mobilen och kameran eller tar till skannern hemma i ateljén, dokumenterar, bläddrar i den underbart sköna och tydligt bildrika floran, artbestämmer och meddelar fynd via Artportalen och sen är det hela klart!
Backtrav och vårskärvfrö från Heda häromdagen.
Alm och bok från idag den 26 april 2019.
Herbariet blir digitala filer i en katalog i min dator eller i värsta fall instoppat i ett moln.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar